Från år 1638 finns de första anteckningarna om Kaj Lundbergs familjs boende i Korsö, Brändö. Sedan dess har de bott kvar, generation efter generation. I dag hör familjen hemma på Jurmo. Det är platsen där Kaj föddes – och den plats han kommer bäras bort från med fötterna först.

På Jurmo, som är Ålands nordostligaste ö, är Kaj lite av öns allt-i-allo. Det finns få saker han inte löser, både för sin egen del och för hans cirka 20 grannar.

– Folk kommer till mig när de har problem med saker, en motor som inte fungerar eller sånt. Jag hittar oftast felet. Det kan ta ett tag ibland, men jag ger mig sällan innan det är löst, säger han.

För Kaj finns det ingen bättre plats på jorden är Jurmo. Här har han sitt hem och sitt liv.

Bild

– Om jag åker bort från ön, vilket jag gör så sällan som det går, så tar jag alltid första bästa färja hem igen. När jag sedan sätter mig i min båt och åker ut på havet kan jag dra in en djupt andetag och känna ”äntligen frisk luft igen”.

Den heliga tiden ute på havet i sin fiskebåt kommer med regeln att alltid ha mobiltelefonen på ljudlöst.

– Friheten går hand i hand med tystnaden. Jag är helt och hållet inne i mitt. Om telefonen ringer så måste jag avbryta det jag håller på med, och det gör mig på dåligt humör, säger Kaj.

Fiskare och sotare

Till yrket är Kaj fiskare, och det har han varit sedan han som 18-åring köpte ett nät till sin pappa i julklapp – men ångrade sig innan julafton och behöll det själv. I över 20 år fiskade han tillsammans med sin pappa, och när åldern började krypa på hans far bestämde sig Kaj för att hjälpa honom kunna fiska ännu längre.

Bild

– Jag lät bygga en båt för att avlasta för honom och hans dåliga rygg. Det går att effektivisera det mesta, och det gillar jag. För tillfället bygger jag om mina båtar så att de ska passa mig. Jag förbereder för den dagen då benen är svagare, för att att då kunna fortsätta fiska säkert.

I dag består Kajs fiske till största del av sik, abborre och lax. Han ser tillbaka på en tid för 30 år sedan när han kunde komma hem med 1.500 kilo strömming i dygnet, och drar en djup suck över hur det sedan dess blivit sämre och sämre med åren.

– Det blir svårare att hitta sik för varje år som går. På 1980-talet kunde jag få 300 stycken sik på djupt vatten på en dag – det är helt borta i dag, säger han.

Men trots den sinande tillgången kommer Kaj inte att sluta fiska. Pensionär kommer han inte se sig som så länge han orkar lägga sina nät. Men det har krävts justeringar för att få kärleken till fisket att gå ihop med övriga livet.

– Även priserna på fisk har blivit mycket sämre. Förr i tiden kunde jag leva på detta, nu jobbar jag även som sotare för att i princip finansiera bränslet till båten då jag fiskar.

Med fisket, sotningen och alla allt-i-allo-uppgifter på hemmaplan fyller Kaj lätt upp dygnets alla timmar. Men han håller starkt fast vid att aldrig jobba på söndagar. Och ledig tid ser han ändå till att alltid unna sig.

– Jag ser till att vara klar med årets sotningar till jul, och efter det gör jag vad jag vill fram till april när fisket drar i gång igen. Då kör jag mitt eget sågverk, är ute på isen med fyrhjulingen och fixar med båtarna. Jag plogar lite snö på Jurmo under vintern, men det är inte mycket jobb. Det här är mitt liv, och jag vill göra precis vad jag vill av det. Jag vill bestämma över mig själv och min tid. Frihet är väldigt viktigt för mig, säger Kaj.

Fiskeguide och personlig kock

Att leva sitt liv helt och hållet på Jurmo har gjort Kaj till en mångsysslare som är självlärd i det mesta. En av dessa många sysslor är hans fiskeguideutflykter. I och med att Finland satte in en ny fiskelag med fritt fiske har antalet gäster minskat, men Kaj har fortfarande ett gäng fiskare från Lettland som besöker honom fyra–sex gånger i året.

Bild

Men det är inte bara fiske man behöver vara intresserad av för att hoppa ner i Kajs båt. Kaj ordnar även matupplevelser ute i skärgården för den som vill uppleva de åländska öarna med andra sinnen.

– Jag tar med folk till en ö, vilken som helst egentligen, och lagar middag åt dem där. Alltid tre rätters med sikrom som inslag. Även min egen uppfinning Jurmosushi står på menyn. Jag tillagar allt på plats. Det är en väldigt uppskattad upplevelse. Gästerna sitter på klipporna och äter sin mat på brickor av al som jag sågat till åt dem.

Men alternativen tar inte slut där. Sälguide är även något som Kaj kan stoppa på sin cv.

– Ja, man kan säga att jag gör en hel massa saker, säger han.

Gemensamt för allt Kaj gör och tar sig an är dock kärleken till det åländska, närproducerat och skärgården.

Matlagning och en första plats

Kaj är pappa till tre döttrar och de har sedan småbarnsåren fått följa med ut med båten när det är dags för fiske. Även om det inte verkar bli fiskare av någon av dem, har de ändå haft mycket gemensamt genom fisket. Bland annat hade de en småskalig matverksamhet för några år sedan.

– Vi lagade vad vi kallar abborklämmor och åkte runt på olika marknader och sålde dessa. Som bäst kunde vi sälja 90 stycken i timmen, de var väldigt populära. De bestod av hembakt pitabröd och min egen remouladsås, sallad och två nystekta abborrfiléer.

Bild

Men försäljningen av abborklämmor och matlagning ute på öar är inte Kajs enda koppling till matens värld. År 2007 kammande han hem titeln Ålands landskapsrätt. Han vann med sin egenkomponerade abborrgratäng.

–  Gratängen är en favorit hos de flesta. Den är gjord på purjolök, abborrfiléer och äppelskivor som man varvar i en form. Sen avslutar man med ett lock av ost. När den är nästan klar klickar man dit smör och lite grädde. Allt åländskt, förstås.

Att maten ska vara åländsk är något Kaj prioriterar högt. För honom är smak i maten det viktigaste, något han inte hittar i importerad mat.

– Det finns få saker som är godare är gräslök som vuxit ute på en klippa på en ö i havet. Med bara naturens egen bevattning och gödsling. Det är den jag alltid letar upp och använder i min matlagning, säger han.

Men det är inte bara fisk på menyn hemma hos Kaj. Hans jaktintresse ger honom även mycket skarv på bordet. Han äter varje fågel han skjuter och efter att ha tillrett över 500 stycken anser han sig vara lite av ett skarvproffs.

– Min favorit är att låta skarven ligga upp till en vecka i rödvin, för att sedan tillagas i en järngryta i ugnen. Sedan flamberar jag den i whisky och lagar sås av vinet som den marinerats i. I min mun finns det ingenting som slår det!

En nyfiken uppfinnare

Att testa sig fram och uppfinna lösningar har alltid varit Kajs melodi. De flesta lösningarna kommer till honom när han sover. Ett problem som han grubblat på kan mitt i allt vara löst när han slår upp ögonen på morgonen. Kajs motto är att man aldrig ska göra något innan man tänkt färdigt.

När det inte finns något att lösa, eller något att fixa, hittar han på egna utmaningar.

– Jag är väldigt märkestrogen, jag håller mig till de märken som fungerar bäst för mig och går att lita på. Men i bland kan det hända att jag testar annat. Då köper jag till exempel en motorsåg från olika märken och så testar jag vilken som är bäst.

Det har sällan hänt att Kaj blir positivt överraskad då han testar på nya märken. Det slutar alltid med att han går tillbaka till de han vet att håller.

– Jag gör inget med pengar på banken. Jag vill ha saker som fungerar. Min regel är att om en pryl har krånglat tre gånger så åker den bort. Kvalitet är viktig för mig. Hos Lundberg ska det alltid finnas på hyllan oberoende vad man behöver, för det är långt att åka om man måste iväg och köpa något, säger han.

Med många fjädrar i sin hatt, och ofta ute på olika uppdrag, är det viktigt för Kaj att stanna upp och njuta av livet han skapat. Han är nöjd och tillfreds med sin tillvaro. För honom handlar livet mycket om att njuta av det lilla.

– Om jag ser att det kommer bli en fin solnedgång packar jag med mig kaffe och åker ut till den yttersta ön och sätter mig där och njuter av den. Det räcker med några minuter så är jag fullt återhämtad igen. En dag på havet ger mig mer semesterkänsla än en vecka på Kanarieöarna.