Frågetecknen kring hur en extern finansiär kan påverka stadens beslut i frågan om paviljongens upprustning och placering är många.

Som Ålandstidningen skrev i går har stadsmiljöchefen Susanne Perander reserverat sig mot nämndens beslut att bibehålla platsen och paviljongens utseende. Förvaltningen har nämligen förordat en flytt av byggnaden samt en förenklad byggnadsmodell.

Reservationen omfattar också nämndens beslut att tjänstemännen, tillsammans med den privata finansiären kommerserådet Anders Wiklöf, ska ta fram ett avtal för genomförande och finansiering.

Eeva-Riitta Högnäs är ledande jurist vid Finlands kommunförbund, med offentlig upphandling som ansvarsområde. Hon har visserligen tagit del av bakgrunden kring paviljongen, men det hon säger kan sägas gälla rent allmänt vid alla liknande fall.

Finns det några problem eller risker med att privatpersoner, genom att gå in med pengar, får inflytande över kommuners beslut?

– Egentligen inte. Privatpersoner får använda sina pengar till vad de vill och kommunen bestämmer ju själv om man tar det här alternativet eller inte.

Likabehandling

Det som däremot vore problematiskt, säger hon, är om den privata sponsorn framöver, i andra projekt, skulle få konkurrensrättsliga förmåner i jämförelse med konkurrenter.

– Men behandlas aktören även i fortsättningen som alla andra borde det inte vara något problem.

Finansiären vill sköta renoveringen på egen hand, och anlita de byggare han vill. Är det okej?

– Eftersom det inte är offentliga pengar som används är det nog helt möjligt.

I sin reservation undrar stadsmiljöchefen om det här innebär att de gällande upphandlingsdirektiven, som staden annars är bunden att följa, ska frångås.

– Om staden inte använder sina egna pengar måste inte upphandlingslagstiftningen följas. Men det här är ju en ny situation, och hon har en bra poäng i att sådana här saker måste tänkas igenom. Man måste vara försiktig i offentliga projekt.

Vem blir byggherre och vem bär det yttersta ansvaret för projektet?

– Det måste parterna avtala om, men kommunen kan säkert inte skippa allt sitt ansvar.

Sätta på pränt

All information som nämnden fått om donationen har gått genom nämndens ordförande. De beslut som hittills fattats har alltså tagits på basen av muntlig andrahandsinformation.

Eeva-Riitta Högnäs säger att det är viktigt att saker och ting nu specificeras.

– Det räcker inte att man får höra att någon lovat någonting, så klart måste det dokumenteras också.

Finns det något som är viktigt för staden att tänka på i den fortsatta processen?

– Att vara öppen kring processen och att ha koll på att dokumentationen är lagenlig.

Enligt reservationen från Susanne Perander är planen att en jurist anlitas just för att se till att Mariehamns stad ”förhåller sig till lagstiftningen” när avtalet med den privata finansiären tas fram.