Hon var inbjuden av Hållbart Initiativ för att hålla en föreläsning om Östersjöns roll i den blå ekonomin. Med blå ekonomi menas att verksamheter som utgår från havet som till exempel fiske, sjötransporter, turism, fiskodling, energi och bioteknik görs på hållbara sätt.

– Vi är rika länder som delar på ett sårbart innanhav som vi alla älskar. Men vi har inte en hållbar blå ekonomi. Vi måste föra diskussioner hur vi får ett hållbart fiske som gör att havet långsiktigt kan vara friskt, säger Isabella Lövin.

Hon påpekar att vi behöver tänka till när det gäller sjöfarten, den havsbaserade vindkraften, fisket och fiskodlingarna så inte tillståndet i Östersjön förvärras.

– Det är redan illa nog med överfiske, övergödning och föroreningar.

Det som gör Östersjön speciellt och sårbart är att det är bräckt vatten och att det är så grunt.

– Medeldjupet i Östersjön är bara 50 meter att jämföra med Medelhavets medeldjup som är 1.500 meter.

Vilka är klimatförändringarnas största effekter på Östersjön?

– Höjda temperaturer och därmed blir det än svårare med syreupptagningen. Det här ger feber till alla djur och organismer som förvärrar övergödningen än mer. Till sist blir det en enda algsoppa av allt.

Kollapsade fiskbestånd

Isabella Lövin säger att det är en stor tragik att torsken i Östersjön har kollapsat, även om det runt just Åland kan finnas mindre bestånd som tidvis mår ganska bra.

– Om man fiskar slut på beståndet får man inte fisken tillbaka, det är åtminstone mycket svårt. Nu är oron för strömmingen och skarpsillen stor. I bräckt vatten finns inte ett överflöd av arter som kan leva, så vilka arter ska ta över om vi inte längre har torsk, strömming och skarpsill?

Enligt Lövin kan Åland fortsätta att vara en röst för Östersjön och fortsätta föra innanhavets talan.

– Vi har fakta på bordet, vi har ekonomiska och tekniska resurser. Ändå lägger vi resurser på fel saker och sitter fast i en logik som vi inte ifrågasätter i tillräckligt stor utsträckning. I den logiken har naturen inget värde, pengar är viktigare. Sir David Attenborough sade det bra till det brittiska parlamentet. Han sade att på samma sätt som vi i tiden tog avstånd från slaveriet borde vi ta avstånd från exploateringen av naturen och en tro att naturresurserna är ändlösa.

En ljuspunkt globalt sett är ändå FN:s internationella havsavtal som nyligen blev klart. Det är ett avtal för att skydda djuphaven som lyckades efter 17 år av diskussioner och förhandlingar. Syftet är att kunna skydda 30 procent av världshaven senast till 2030.

– Hälften av planetens yta består av vatten. Äntligen har man kommit överens om vilka mekanismer som ska skydda områden som är på internationellt vatten.