Isa Hindersson möter alla typer av sociala problem i sitt arbete som familjebehandlare i Biskopsgården och i Torslanda i Göteborg.

– Det kan vara våld på olika sätt, psykisk ohälsa eller missbruk. Kriminalitet är ofta närvarande i Biskopsgården, eller så finns åtminstone den oron, säger hon.

Biskopsgården är en förort som den svenska polisen definierat som ett utsatt område, det vill säga ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status och där kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Torslanda är enligt Isa Hindersson mer av ett medelklassområde, där många av de boende är födda i Sverige.

På bägge ställen finns samma typer av problem, säger hon.

– Men förutsättningarna kan vara olika. Om man till exempel bor sju personer i en liten lägenhet och har en otrygg anställning så är det mer naturligt att det kan uppstå lite ”skav”. Men mitt jobb är oavsett problematik att arbeta med relationerna och kommunikationerna i familjerna.

Vill påverka

Sedan Isa Hindersson flyttade från barndomshemmet i Ytternäs har hon bland annat bott i Barcelona och gått en journalistutbildning i Kungälv. Sedan kom hon in på socionomutbildningen i Göteborg.

I grunden handlar yrkesvalet om att kunna förändra något, säger hon.

– När jag höll på med journalistik hade jag samma vilja – att påverka. Jag har alltid haft en tanke om att antingen skriva och träffa folk eller ha ett socialt arbete och träffa folk den vägen.

Som socionom har hon tidigare bland annat arbetat på en kvinnojour.

– Där hade jag en roll som handlade mycket om praktiskt stöd och krisstöd. Jag ville gå djupare och komma in innan allt redan har gått åt helvete. Alltså arbeta mer åt samtals- och behandlingshållet.

Sedan dess har hon letat efter den rätta arbetsplatsen.

– När man arbetar med våld, kriminalitet, missbruk och svåra möten är det viktigt med det man har omkring sig, som kollegorna och förutsättningarna för att göra ett bra jobb.

Strategier behövs

Hennes nuvarande arbetsplats gav en bra magkänsla på de punkterna.

– Och den stämde. Jag jobbar i en grupp inriktad mot framför allt tonåringar och deras familjer och även med yngre barn ibland. Vi får uppdragen av socialtjänsten.

Familjebehandlingen består av samtal på olika sätt och i olika konstellationer, med flera familjemedlemmar eller med endast ungdomarna.

– Hela mitt jobb handlar om att de ska få det bättre. Då behöver jag veta hur de har det och hur de vill ha det. Jag hjälper till med att lyfta fram deras egna röster.

Oavsett vem man träffar måste man skapa en trygg miljö så att personen känner sig avslappnad och förstår varför man ses, säger Isa Hindersson.

– Det handlar både om en samtalsmetod som kommer med utbildning och erfarenhet samt om bemötande och medmänsklighet. Man behöver både ha strategier och koll på sig själv. Och man blir aldrig fullärd.

Vänskapen finns kvar

När man arbetar med jobbiga saker behöver man se till att även ta hand om sig själv, återhämta sig och ha roligt, säger Isa Hindersson.

– Dansen varit jätteviktig för att jag ska må bra.

Hon har särskilt fallit för stilen dancehall och känner hon har hon blivit mer vän med sin kropp och mer bekväm med att ta plats sedan hon började med den.

– Det är roligt.

Även Åland innebär återhämtning, både närheten till naturen och möjligheten att träffa vänner som hon känt så gott som hela livet.

– Vänskapen finns kvar år efter år. Det är fint och jag längtar efter dem när jag längtar efter Åland. Det kommer alltid att vara viktigt.

Även om Isa Hindersson trivs jättebra i Göteborg kan hon tycka att det är synd att det ligger så långt borta från Åland.

– Jag hade gärna bott lite närmare.

Hon säger att hon tycker om känslan av rörelse framåt.

– Jag är lite rastlös och gillar när det händer något. Jag har alltid tänkt att det vore kul att kombinera arbetet med skrivande och jag gick en kurs i kreativt skrivande förra sommaren. Jag vill också vidareutbilda mig inom det jag gör nu. Jag vill många saker, säger Isa Hindersson.