Fram till 2014 presenterade Konsumentforskningsinstitutet prisbildningen i livsmedelskedjan, enkelt uttryckt hur stor del var och en av aktörerna i livsmedelskedjan får av det pris konsumenten betalar för en vara. Men när institutet slogs ihop med Helsingfors universitet överfördes inte den rätten till universitetet, och sedan dess har sådana siffror inte presenterats. En brist, menar Mats Nylund, styrelseordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund. (SLC).

Men nu ska Konkurrens- och konsumentverket (KKV) undersöka prisbildningen i livsmedelskedjan, och de första resultaten presenteras i vår. Mats Nylund välkomnar undersökningen.

– Den totala vinsten i livsmedelskedjan, mätt i miljoner euro, har varit relativt konstant under hela 2000-talet. Det som hänt är att jordbrukarnas inkomst minskat radikalt och nu är den jättedålig. Förädlingsindustrins vinster är allt från nöjaktiga till dåliga beroende på företag, men detaljhandelns vinster slår rekord kvartal efter kvartal, år efter år. Så också i år när vi tittar på de stora kedjorna, som också verkar på Åland, säger han.

– Man behöver inte vara den största krutuppfinnaren för att förstå att det är handelns jättestarka förhandlingsposition som som påverkar. Det är väldigt få jordbrukare som säljer direkt till handeln, det allra mesta går via ett mejeri, slakteri, packeri eller förädlingsindustrin. Endast en liten del förhandlar direkt med jordbrukarna.

Avtalsperioderna är ofta långa, priserna slås därmed fast långt på förhand och det är hård konkurrens. Det är ett dilemma när kostnaderna för jordbrukarna stiger, menar Mats Nylund. Ändå har industrin i viss mån fått igenom prishöjningar, som också kommer producenterna till del. Men, påpekar Mats Nylund, det är inte tillräckligt.

Efterlyser ny konkurrenslag

Samtidigt kan konsumentpriserna inte höjas hur mycket som helst, då minskar efterfrågan.

– Men man tycker att handeln kanske skulle kunna se över sina egna marginaler, även om det inte är min sak att bestämma det, säger Mats Nylund.

SLC efterlyser en ändring av konkurrenskraftslagen. I dag tillåter lagen, vad Mats Nylund kallar, lagliga inköpskarteller, där hundratals privata köpmän går samman och skapar inköpsorganisationer eller handelslag. Det här är inte sunt för konkurrensen, menar han. I dag står två aktörer, S- och K-kedjorna, för mer än 80 procent av marknaden.

– Ett förslag kunde vara att man helt enkelt inte tillåter att man gör så stora uppköp utan regional spridning.

Är det inte en fördel för producenterna att få sälja stora volymer till så stora aktörer?

– Så är det. Och de har en stor andel inhemska livsmedel i sitt utbud. Men den situationen kommer inte att vara med den lönsamhetssituation som vi har i jordbruket i dag. Jordbrukarna får för dåligt betalt för sina produkter.

På tal om vem som då tjänar på prisökningen på livsmedel svarar Mats Nylund att kostnaderna nog stigit för alla aktörer i kedjan, till exempel vad gäller transport och energi. Men:

– När man tittar på vinstmarginalerna är det inte speciellt svårt att se vart pengarna går.