I den andra delen av Utrikesministeriets rapport granskas de folkrättsliga aspekterna kring Rysslands konsulat i Mariehamn. Konsulatets ställning grundar sig på artikel 3 i Moskvafördraget, och i just den artikeln står det också om konsulatets övervakningsuppgift. För konsulatets del handlar det, något förenklat, om att ha koll på att Ålandsöarna fortsatt är demilitariserade.

Röster har det senaste året höjts för att konsulatet borde stängas, men enligt rapporten är det lättare sagt än gjort.

För att dra in övervakningsuppgiften måste artikel 3 sägas upp, och för det krävs i sin tur att den separeras från själva fördraget.

För att göra ändringar i fördraget måste också en väsentlig kränkning mot bestämmelserna i det ha begåtts från rysk sida, eller så ska omständigheterna ha ändrats fundamentalt sedan avtalet ingicks. Utredningen kommer fram till att det i nuläget inte finns ”ett rättsligt säkert och obestridligt sätt” att säga upp artikeln.

Motåtgärder

Vice lantrådet Harry Jansson (C) konstaterar att det säkert finns folk både i Finland och på Åland som blir besvikna över beskedet.

– Jag förstår mycket väl de känslorna, men det gäller att försöka behålla lugnet och se vad konsekvenserna av olika handlingar blir.

Ser du några öppningar för åtgärder från Finlands sida kring konsulatet?

– I redogörelsen kommer man till slutsatsen att det inbegriper stora risker om man börjar agera utifrån någon lust att vidta motåtgärder. Naturligtvis kan man göra det, men det är mer en politisk fråga för Helsingfors. Vill man, och vågar man ens ta risken, att tänka tanken att agera mot konsulatet – och det vid en tidpunkt då presidenten betonat att Ålands status aldrig varit tryggare än nu?

Minskad betydelse

Enligt ministeriet går det att anta att konsulatets betydelse och vikten för Ryssland att ha övervakning på plats har minskat genom årtiondena, inte minst med tanke på den moderna övervakningstekniken. Ett tecken på det är att antalet anställda vid konsulatet är färre än då det grundades 1940, ett annat att de ryska konsulerna under de senaste decennierna inte har uppmärksammat finländska myndigheter på något som skulle strida mot demilitariseringen.

I rapporten står det också att Ryssland å sin sida har uttryckt olika besked kring konsulatets framtid:

”År 1998 lät Ryssland förstå att landet överväger att stänga konsulatet i Mariehamn och överföra dess uppgifter till Rysslands generalkonsulat i Åbo. Enligt de senaste uttalandena förutsätter Ryssland emellertid att fördraget fortfarande iakttas samvetsgrant.”

Under tisdagen diskuterades Ålandsrapporten av presidenten och utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet. Efter mötet meddelades att man på basen av rapportens innehåll inte vidtar några åtgärder i nuläget. Däremot övervakar myndigheterna att konsulatets verksamhet inte överträder dess befogenheter.