Södra Ålands utbildningsdistrikt (SÅUD) har på Lumparlands initiativ utrett gemensamma principer för skolskjutsarna inom distriktet. Syftet har varit att se hur mycket pengar som skulle kunna sparas in på skolskjutsarna. I dag har alla medlemskommuner – förutom Lumparland och Jomala även Eckerö, Hammarland och Lemland – nämligen generösare regler än vad lagen kräver.

Minimikravet är att en kommun ska ordna skolskjuts till elever i årskurserna 1-3 som har längre skolväg än tre kilometer, samt till elever i årskurs 4-9 som har mer än fem kilometer till skolan.

Det kan jämföras med de gränser som tillämpas i dag, där busskort ges till elever i årskurserna 1-6 som har minst två kilometer till skolan, samt till elever i årskurserna 7-9 som har minst tre kilometers skolväg.

Förbundsstyrelsens rekommendation till medlemskommunerna har varit att inte ändra sina principer. Det med motiveringen att inbesparingarna är små i förhållande till de nackdelar som uppstår för eleverna.

Röstades ned

Jomala kommun, som har haft samma avståndsregler sedan 1997, skulle enligt utredningen spara 27.000 euro på att göra om sitt system. Kommundirektörens förslag inför kommunstyrelsens möte i måndags var att elever i årskurs 1-6 från hösten, för att beviljas skolskjuts, skulle ha minst tre kilometer till skolan (två i dag). För årskurs 7-9 skulle avståndet förlängas från dagens tre kilometer till fem kilometer.

Ledamoten Sandra Listherby (Lib) lade dock ett ändringsförslag som vann enhälligt stöd i styrelsen, och därmed bibehålls de nuvarande reglerna.

Sandra Listherby anser att en försämring av skolskjutsutbudet sannolikt skulle bidra till att föräldrar skulle vara tvungna att jobba kortare arbetsdagar för att kunna köra barnen till och från skolan, samtidigt som kommunens fritidshemskostnader skulle öka. Hon skriver även i sitt förslag att det vore kontraproduktivt att först jobba för inflyttning och sedan skära i servicen till den stora grupp barnfamiljer som bosatt sig i Jomala.

– Det har varit ett väldigt stort samhällsengagemang i den här frågan allt sedan beredningen publicerades i fredags, säger hon till Ålandstidningen.

Flera kommuner

Även i Lemland, där ett 20-tal barn skulle beröras av en eventuell ändring, är frågan under utredning.

Genom att dra in en taxilinje och förkorta flera andra skulle kommunens skolskjutskostnader minska med 18.000 euro per år. Kommunstyrelsen har bett utbildningsnämnden ta ställning till en sådan justering och nämndens enhälliga beslut blev att inte förorda att reglerna skärps.

I Lumparland tas skolskjutsarna upp vid styrelsemötet i april, säger kommundirektör Mattias Jansryd. Vad förslaget blir kan han ännu inte uttala sig om, men i nuläget skulle inga barn i kommunen påverkas av en eventuell ändring.

Lumparland var som sagt den kommun som tog initiativ till utredningen, även om övriga kommuner stödde tanken.

– Det har varit ett sätt att se var man kan spara pengar. Man har haft en åsikt att de äldre barnen skulle kunna ta sig på ett annat sätt än med skolskjuts till skolan, säger Mattias Jansryd.

Hammarland har tidigare skrivit in i sin utbildningsstadga att sträckorna i lagen ska följas från det läsår som följer efter att gång- och cykelvägen mellan Kattby och Näfsby står klar.

Eckerö har ännu inte behandlat frågan.

Frågat eleverna

Som en del av SÅUD:s utredning har en barnkonsekvensanalys genomförts. I en enkät har eleverna fått svara på frågor kring hur de skulle ta sig till skolan utan skolskjuts, och vilka för- och nackdelar de ser med att ta sig till och från skolan på egen hand.

Eleverna har bland annat svarat att de skulle cykla, åka elsparkcykel eller få skjuts med en förälder till skolan. Bland nackdelarna som nämns återkommande återfinns en rädsla för mörkret, avsaknad av vägbelysning, bilar som kör hårt, kyla och halka om vintern och farliga korsningar.

Eleverna ser att fördelarna med att ta sig till skolan på egen hand skulle vara att de får mer motion och frisk luft, slipper vänta på skjuts, kan gå hem till kompisar och dessutom får träna på att röra sig i trafiken.