Den våg av telefonbedrägerier som drabbat Åland den senaste tiden har lett till att ett tjugotal personer gjort anmälningar till polisen. Av sammanlagt 700.000 euro som bedragarna ursprungligen kommit över saknas fortfarande runt 300.000, och enligt kommissarie Christoffer Ahlfors är chansen väldigt liten att nu få tillbaka pengarna.

– Ju längre tid som går, desto mindre blir chansen. Tror man att man blivit drabbad ska man kontakta sin banks spärrtjänst omedelbart så att de kan börja arbeta på att frysa och spåra transaktionerna innan de studsat för långt eller omvandlas till någon kryptovaluta som sedan hamnar bakom en VPN. Det handlar om minuter, timmar, i bästa fall någon dag, säger han.

Det man hittills sett är att transaktionerna gått till en rad olika europeiska konton, registrerade i olika namn.

– Det är definitivt internationell organiserad brottslighet det rör sig om. Det är ännu oklart om kontona som pengar skickas till i sin tur är kapade eller registrerade på personer vars identiteter och uppgifter kapats. Den åländska polisen har i ärendet tagit hjälp av Centralkriminalpolisen (CKP) men vår behörighet slutar vid Finlands gränser och efter det blir det trögare att spåra pengarna, säger han.

”Medelåldern ingen slump”

Trots att chansen för att få tillbaka pengar minskar ju längre tid som går från bedrägeriet uppmanar Christoffer Ahlfors offer att alltid anmäla. Polisen håller det för sannolikt att det ännu finns ett mörkertal av offer som valt att inte träda fram.

– Det är svårt att svara på, men mycket troligt.

Medelåldern hos de som drabbats är 74, och polisens teori är att bedragarna väljer offer baserat på att de har förnamn som var vanligare förr i tiden.

– Det är den tolkning vi gör baserat på de målsägande vi har. Bedragarna behöver ingen tillgång till bankregister utan kan i teorin ganska långt använda sig av en telefonkatalog. De kan ringa och säga att de kommer från ett inkassobolag som sedan frågar efter bankuppgifter och säger sig koppla till den bank de uppger att de har, säger Chistoffer Ahlfors.

Medelåldern är enligt polisen ingen slump.

– Äldre kan vara lättare att lura på det här sättet eftersom de inte har samma datorvana som yngre, samtidigt som många i den åldern ändå använder internetbanker. Det går också att anta att någon som är äldre har besparingar från att ha arbetat hela livet, säger han.

Polisen bekräftar att majoriteten, men inte alla av de som drabbats, varit kunder vid Ålandsbanken.

Tre timmar långt samtal

Christoffer Ahlfors säger att de bluffsamtal man fått kännedom om ibland kunnat uppgå till tre timmar.

– De uppger fina titlar och bolagsnamn och fiskar, och kanske har de någon personlig information de fått någonstans ifrån.

Han betonar att den här typen av bedrägeri aldrig kommer att försvinna så länge det finns människor som faller för dem.

– Det är en guldgruva från en tjuvs perspektiv. Var och en kan förebygga det genom att aldrig logga in på sin bank medan man är i telefon eller för att någon ringer eller mejlar en om att göra det. Får man ett sådant samtal kan man tacka för upplysningen och säga att man själv ska ringa upp sin bank. Datasupport får man aldrig via telefon om man inte själv ringer och ber om det, säger han.

Han uppmanar den som har äldre anhöriga att ta upp ämnet för att informationen säkert ska nå dem.

Men Christoffer Ahlfors hoppas även att bankerna vidtar åtgärder.

– De måste vara medvetna om det här och jag hoppas de vidtar säkerhetsåtgärder som åtminstone kunde göra det svårare. Hur man gör det ur ett tekniskt hänseende kan jag inte svara på, men det finns lagstiftning kring misstänkt penningtvätt som kunde användas. Ett system som gör att den här typen av transaktioner trögare skulle göra dem lättare att förhindra, säger han.