Finansministeriet har berett en proposition om ändring i lagen om punktskatt på läskedrycker. Förslaget ämnar minska konsumtion och produktion av drycker med hög sockerhalt till drycker som innehåller mindre socker.

Finansutskottet förslag godkändes helt enhetligt av regeringen, och stöttas även av hela oppositionen – alla av samma åsikt, enligt riksdagsledamot Mats Löfström.

– Ändringarna som man vill göra går alltså i en hälsostyrd riktning, vilket är positivt, säger han.

Men för mindre producenter, som Amalias limonadfabrik i Lemland, innebär ändringen en extra kostnad i en tid när drifts- och produktionskostnaderna redan stigit på många håll, enligt styrelseordförande Tony Asumaa.

– Enbart den nya skatten skulle höja priset per flaska vi producerar med mellan 11 och 16 cent, och vi kan inte lägga allt det på konsumenten utan en del måste komma ur vår egen marginal. Snart utgörs hela priset på produkten av skatt, säger han.

Fruktsocker höjer skatteklass

För närvarande finns två skatteklasser för sockerhaltig dryck. I det nya förslaget som nu ligger uppe för behandling hos riksdagen ändras detta till sex skatteklasser baserat på produktens totala sockerhalt. Enligt förslaget skulle skattesatsen bli 12, 24, 32, 40 eller 48 cent per liter beroende på sockerhalten i drycken.

Samtidigt ska drycker som inte innehåller socker förbli i den lägsta klassen, och där ska skatten sänkas från 13 cent per liter i dag, till 9 cent per liter.

De föreslagna ändringarna beräknas minska Finlands skatteintäkter med cirka två miljoner euro, och i övrigt sakna direkta konsekvenser för intäkterna av punktskatten på läskedrycker.

Kostnader redan höga

Men Tony Asumaa säger att ändringen i punktskatten skulle drabba Amalias relativt hårt trots att man har som utgångspunkt att använda så lite tillsatt socker som möjligt. Enligt honom är tiderna redan ansträngda, och han tror att lagändringen främst kommer att drabba mindre aktörer.

– Vi lever nu i ansträngda tider där priset på väldigt mycket har gått upp. Sockerpriset steg nyligen med 58 procent och driftskostnaderna har blivit dyrare. Vi tillsätter väldigt lite socker som det är, men i förslaget räknas också naturligt förekommande socker in. Så vi som tillverkar vår produkt med riktiga frukter och bär hamnar bland de högsta skattesatserna, säger han.

Amalias limonadfabrik har varit i kontakt med Mats Löfström, och möjligheterna att lobba för ett undantag för naturliga råvaror verkar inte finnas, då det inte motiveras ur hälsosynpunkt.

– Socker som fås från frukter och bär är inte nyttigare än tillsatt socker, så det finns inte grunder för lägre punktskatt på juice som innehåller naturligt socker, säger han.

“Gynnar storbolag”

Enligt Mats Löfström ska producenter kunna undvika att deras skattebelastning ökar genom att minska sockerhalten i sina drycker, men för producenter som Amalias, vars råvaror innehåller en grundnivå socker, är detta i princip omöjligt.

– Samtidigt ska skattesatserna sänkas för de som i stället använder essenser och sötningsmedel. I princip gynnar man de stora multinationella företagen medan småföretagare straffas, säger Tony Asumaa.

Mats Löfström säger att en ökning i skatteskillnaden mellan drycker med hög och låg sockerhalt kan få fler att välja ett hälsosammare alternativ.

– Mängden socker man får i sig från drycker skulle således minska. Men det är i praktiken mycket svårt att göra en bedömning av den totala förändringen av sockerintaget, säger han.

Tony Asumaa, däremot, tvivlar på om förslaget kommer att få den effekt regeringen strävar efter.

– Finland är det enda av de nordiska länderna som har en punktskatt på läsk. Man motiverar det som en hälsofrämjande åtgärd, att dra ner på sockerkonsumtionen, och det är ju behjärtansvärt. Men nog är ju folk så förnuftiga att de dricker hälsosammare alternativ också. Inte börjar man dricka mer hälsosamma drycker för att staten höjer skatten på socker, säger Tony Asumaa.

Enligt honom blir ändringarna bakvända. Bättre verksamhetsförutsättningar kunde leda till att man kunde utöka personalstyrkan och produktionen, och att skatteintäkter i stället kunde komma därifrån.

– Ville man ge småföretagarna lite andningsrum i den här situationen kunde man höja tröskeln för hur mycket man får producera innan man drabbas av beskattningskraven. Till exempel från 70.000 liter om året som det är i dag och som vi överstiger till kanske 100.000. Annars finns det inte så mycket att göra. Vi brukar inte vilja klaga, men det här känns bittert, säger Tony Asumaa.

Text: Fia Donner