I Lemland inträffade två jordbävningar under natten och morgonen till måndagen den 19 juli.
Den första registrerades klockan 02.58 och den andra 07.25. Båda skalven har lokaliserats till Järsöfjärden sydost om Mariehamn, det skriver Seismologiska institutet vid Helsingfors universitet på sin hemsida.
Den uppmätta styrkan, det vill säga magnituden, på jordbävningarna var 1.7 och 1.2.
Skapar muller
Uppsala universitet har en mätstation i Jomalaby och Björn Lund, lektor i seismologi berättar att skalv skapar vågor i jorden, mätstationerna känner i sin tur av vibrationerna.
– Man tittar på data från flera mätstationer för att kunna triangulera in var skalvet inträffade, på vilket djup och vilken storlek det hade, säger han.
Ett jordskalv inträffar när energi som frigörs ur berggrunden får marken att röra sig.
Jordbävningarna inträffade i Ålands rapakiviområde, där bergarten består av röd granit, och då är skalven ofta grunda. Djupet för skalven i Lemland beräknas vara cirka en kilometer och så nära jordytan skapas ofta ett högt dån.
– Allmänt behöver de komma upp i runt 2.0 för att de ska kännas men det beror på om de är grunda. Bor man vid epicentrum kan man känna dem även om de är små, säger Björn Lund.
– Då kan det antingen skaka till, det går ganska snabbt på några sekunder, och det kanske klirrar i porslinsskåpet. Mindre jordbävningar skapar gärna ett muller som boende i närheten kan ha uppfattat. Folk brukar ibland berätta att det låter som att en lastbil kör förbi trots att det inte finns någon stor väg utanför huset.
Störst uppmätta hittills
Jordbävningar i Finland har registrerats med seismografer sedan 1950-talet, hittills har endast fem skalv uppmätts på Åland. Förra veckans händelse med magnituden 1.7 är den största, enligt Seismologiska institutet i Helsingfors. De skriver på sin hemsida:
”I den dagliga analysen av seismiska händelser i vårt land registreras sällan händelser från Åland med en magnitud mindre än 1. Största delen av händelserna är sprängningar från stenbrott.”
Utifrån från skriftliga källor känner man till sex historiska jordbävningar på Åland från 1800-talet.
– Det är väldigt få jordbävningar överhuvudtaget i området östra Sverige och sydvästra Finland. Dels är det gammal stabil berggrund, dels verkar det som att det inte finns några stora sprickzoner eller deformationszoner som rör på sig, säger Björn Lund.
– I Sverige är det jättestor skillnad, norr om Gävle är det vanligt med skalv längs kusten. Där finns flera spricksystem som lättare rör på sig medan det är oerhört lite skalv i södra Sverige, samma sak gäller på Åland och i Ålands hav.
Nu har det varit två skalv på kort tid, innebär det att man kan förvänta sig fler?
– Som regel brukar det inte vara så när det gäller Sverige och Finland. Men har det varit ett skalv – och nu har det varit två – så är det lite högre sannolikhet att det skulle kunna bli ett tredje. Det är inte helt omöjligt.