Henrik Lindeman inledde arbetet som ny förvaltningschef vid Statens ämbetsverk den 1 april. Tidigare hade han jobbar som åklagare.

– Jag ville pusha och utmana mig själv genom att testa något nytt. Jag hade jobbat som åklagare nästan 10 år. Och det finns bara ett begränsat antal sådana här tjänster och min föregångare hade suttit på den i cirka 40 år, säger han som förklaring till varför han sökte tjänsten.

Det är en enorm skillnad mellan att vara åklagare och att vara förvaltningschef på Statens ämbetsverk, säger han.

– Åklagarjobbet är fokuserat och smalt, det är klart vad man ska göra, även om det finns många olika brottstyper. Men processen går som på räls från en punkt till en annan. I det här jobbet är det splittrat fokus på olika uppgifter, som inte har en naturlig process som drar framåt. Tempot är också annorlunda. Här är det mycket arbete där man själv måste vara aktiv och pusha på.

Vad ingår i ditt jobb?

– För vanliga ålänningar handlar det främst om att jag är notarius publicus, Statens ämbetsverk är den enda myndighet på Åland som tillhandahåller tjänsten.

Notarius publicus betyder ungefär offentlig sekreterare och är en person som har i uppdrag att kontrollera och intyga sanningshalten i olika uppgifter i dokument, fullmakter och intyg.

Henrik Lindeman beskriver tjänsten som sammansatt av flera pusselbitar. Han beviljar också alkoholtillstånd för detaljhandeln, registrerar fartyg, beslutar om tilläggsskatt för fordon samt tar hand om depositioner vid inlösen av tillandningar.

Beredskapsfrågor

Förhållandet mellan Statens ämbetsverks förvaltningschef och landskapsregeringen förvaltning handlar om delade behörigheter för exempelvis alkoholtillstånd, jordbruk och beredskapsfrågor. Man har en samrådsdelegation för just beredskapfrågor och i dagsläget är det där man har mest kontakt.

– Men beredskap innebär att alla aktörer tar ansvar för sin egen grundberedskap. Oberoende vad en störning beror på kan lösningen vara densamma, säger Henrik Lindeman.

Det har skett en förändring i hur ledningen tänker kring beredskapen. Numera visar man inte upp de utrymmen och den apparatur man har för beredskapen, säger Henrik Lindeman.

– Man ser att all information inte ska vara tillgänglig för alla.

Han vill ändå lyfta sin föregångare Rainer Åkerbloms betydelse för medvetenheten hos gemene man kring beredskapen.

– Han ska ha en eloge för att folk har den kunskap om beredskap som de har. Han har tagit det på allvar när andra kanske inte gjorde det, och hållit liv i frågorna. Men nuvarande ledning skulle kanske kommunicera på ett annat sätt.

Unik tjänst

Statens ämbetsverk och tjänsten som förvaltningschef är unik i Finland.

– Det finns ingen motsvarande tjänst i riket, ingen som gör exakt samma, utan här har man samlat det som det finns behov för. Och det är en utmaning att skapa ett kontaktnät med dem som sysslar med samma ärenden. Det behövs ett kontaktnät på 10–15 personer, så det är väldigt splittrat. Vissa ärenden kommer inte upp så ofta. Det är en speciell och utmanande tjänst.

Men Henrik Lindeman säger att det är utmaningarna som gör arbetet intressant. Han har haft stor hjälp av sin föregångare, som med sina 40 år i tjänsten format uppgiften.

– Det har varit en utmaning att komma in i tjänsten, men jag har fortfarande mycket stöd av Rainer.

Egen lag för Statens ämbetsverk

I samband med att Finland arbetar med en reform av regionförvaltningsverken, föreslås också en egen lag för Statens ämbetsverk på Åland.

– Vi har fått många olika uppgifter från olika lagar, men nu är tanken att allt samlas i en och samma lag, säger nya förvaltningschefen vid Statens ämbetsverk Henrik Lindeman.

Statens ämbetsverk sköter statliga uppgifter på Åland som sköts av olika myndigheter i Finland, bland annat av Regionförvaltningsverket. Redan under regeringen Sipilä inleddes arbetet med att reformera myndigheten, men det slutfördes aldrig. Då var också den egna lagen för Statens ämbetsverk aktuell. Nu kan man använda det materialet som underlag, säger Henrik Lindeman.

Han säger att arbetet med lagförslaget hittills gått smidigt.

– Tanken är att lagen ska komma samtidigt med den stora reformen, som planeras att träda i kraft den 1 januari 2026.

Lagen ska inte ändra på verksamheten eller något för kunderna, men det blir tydligare vad uppgifterna är.

– Vi är en uppsamling av statlig verksamhet för det som gällande vissa funktioner hade varit enmansmyndigheter.

Säkra samma service

När båda ledande positioner byttes på Statens ämbetsverk inledde man också en moderniseringsprocess. I den nya lagstiftningen hoppas man på tydligare definition av hur man ska säkerställa att ålänningarna får samma service som erbjuds i Finland.

– Vi är en liten myndighet och om vi ska börja utveckla egna verktyg blir det dyrt. Jag är försiktigt positiv till att vi ska få mer konkret hjälp att utveckla sådan programvara som behövs.

Han säger att han upplever att det finns en stor vilja att förstå situationen för Statens ämbetsverk och att man blir bemött på svenska.

– Jag har inte upplevt att det är ett problem, men det är viktigt att påminna om att Åland finns. Men det är klart att det är en utmaning.