Ålands Producentförbunds (ÅPF) ordförande Birgitta Eriksson-Paulson har de senaste dagarna fått ta emot många samtal från organisationens medlemmar. Att landskapsregeringen beviljar Ålands centralandelslag 250.000 euro för att rädda verksamheten vid Gesterby mjölk har lett till reaktioner, och det inom alla sektorer.

– Många är upprörda och som ordförande för ÅPF vill jag klargöra att det här inte är något ÅPF står bakom. Vi har inte drivit eller ens lyft frågan, den är helt frikopplad från oss.

Från växtodlingens sida handlar kritiken om att pengar som kunde ha kommit näringen till godo nu i stället går till mjölksektorn.

– Man är bekymrade över om anslaget kommer från den rest på ungefär 500.000 euro som blev över från el- och gödselstödet från Finland. Pengarna gick inte helt åt, i första hand för att villkoren för att beviljas dem var för högt satta.

Känner sig snuvade

Birgitta Eriksson-Paulson säger att förbundet tidigare hade långt gångna diskussioner med LR om hur resterna av stödet skulle kunna styras.

– Det skulle till exempel ha kunnat delas ut för bevattningsåtgärder, vilket skulle ha gynnat flera av våra växtodlingsmedlemmar – men inte bara dem utan också husdjursgårdar. Att de pengarna ryker nu tycker man förstås känns väldigt orättvist.

Från Producentförbundets sida förutsätts att pengarna som går till krisstöd till mjölkproducenter, totalt 500.000 euro, ska kompenseras så att samma summa kommer deras växtodlingsmedlemmar och andra till godo.

Många åsikter finns också om det stöd som LR i torsdags beviljade ÅCA för att andelslaget ska kunna köpa in sig i Gesterby mjölk.

De flesta lyfter rätteviseaspekten – att ingen husdjursgård borde gynnas framom andra.

– Man borde se till helheten. Även om gården är viktig i förhållande till invägningen för ÅCA så kan man konstatera att man politiskt har byggt upp en skört system där de finns få men stora mjölkgårdar. Nu ser vi en konsekvens av den förda politiken här. Vi kan se att pengarna går till ÅCA för att de i sin tur ska kunna säkerställa att produktionen fortsätter men man behöver även se sig i spegeln inom landskapsregeringen: Vad vill vi ha för struktur på våra jordbruk, är det alltid rimligt med få och stora? säger hon.

Joakim Blom vid ÅCA och näringsminister Fredrik Karlström säger att stödet till ÅCA är något som gynnar alla mjölkproducenter.

– Ja, det gynnar vårt lantbruk med ett fungerande mejeri och mjölksektor, det är en förutsättning inom jordbruk som helhet. Men det finns flera gårdar som dras med stora lönsamhetssvårigheter och nu blir det väldigt märkbart när man väljer att lyfta en. Detta måste vara ett tydligt förankrat politiskt beslut som betyder att när nästa gård knackar på dörren så görs samma beslut. För man kan inte särbehandla gårdarna.

Ojämn konkurrens

Birgitta Eriksson-Paulson understryker att hon med det här vill klargöra att ÅPF inte på något sätt involverats i beslutet, och att det inte på något sätt handlar om att från förbundets sida peka ut eller på något sätt svartmåla den gård som ÅCA vill stöda.

Att ÅCA finns kvar och att en fungerande och lönsam mjölkproduktion är en del av navet inom hela lantbrukssektorn är något alla i branschen är väl medvetna om, säger hon.

– Men när stödet går till en viss gård känner många det som att man inte längre har en jämn konkurrenssituation.