Under tio års tid har Lantmäteriverket byggt ut nätverket av mätstationer för att få en komplett nationell bild av hur gravitationen i Finland förändras – speciellt i och med landhöjningen. Stationen på Åland var den sista länken i nätverket.
Syftet är att skapa säkrare och bättre navigationsverktyg, och prognoser för hur mycket de stigande havsnivåerna kan komma att påverka det åländska samhället.
– Vi kommer att få en klarare bild på vad som kan hända, så att politiker och samhällsplanering kan anpassa sig, säger Mirjam Bilker-Koivula, som har studerat höjder och gravitation i Finland i tjugofem år.
Istidens nutidseffekter
– Landhöjningen efter istiden pågår fortfarande. Under istiden tryckte de massiva isarna ner jordskorpan. Isens centrum, där den var som tyngst, låg i Vasa- och Umeå-regionen.
När isen smälte började alltså jordskorpan sakta stiga upp ur havet igen. Den största landhöjningen återfinns just i Vasa, där landmassan ökar med ungefär en centimeter per år. På Åland är motsvarande höjning ungefär sju millimeter varje år.
– Isens gräns gick någonstans i linje med Estland och Danmark. När Nordens landmassa trycktes ner under havet höjdes faktiskt jordskorpan i söder, man kan tänka sig som en vågeffekt. Det innebär att man i söder istället har en landsänkning som konsekvens av istiden, berättar Bilker-Koivula.
Avancerade instrument
Bilker-Koivulas forskningsgrupp mäter tyngdkraft och gravitation med två typer av instrument. Den första varianten mäter den relativa tyngdkraften.
– Då mäter man skillnaden i tyngdkraften beroende på var du är: hur den förändras när du förflyttar dig och påverkas av tid och plats. Man får inget absolut värde av dessa test utan man får veta skillnader i gravitation mellan olika platser.
Bilker-Koivula förklarar att man förenklat har en tyngd som hänger i en fjäder. Beroende på var någonstans i Finland du är förändras längden på fjädern – just på grund av att tyngdkraften förändras.
– Vi har gjort dessa mätningar på 35.000 unika platser för att underhålla det nationella “höjdsystemet”.
Olika höjdsystem är referenssystem som länder använder för att jämföra olika typer av höjder – och Finlands system genomgår just nu en uppdatering: man kommer att använda samma princip på både land- och havskartor. Detta leder till att systemen samordnas i länderna kring Östersjön.
– Man utgår från formen som jorden skulle ha om alla hav vore spegelblanka – där är nollpunkten. Denna nollpunkt får man genom mätningarna av gravitation. Detta leder till bättre navigationstjänster och tydligare kunskap om vad som påverkar kustlinjerna. Det kommer att bli lättare att mäta exakta havsdjup och skapa mer exakta navigeringsverktyg för fartyg och båtar, säger Bilker-Koivula.
Som att tappa ett ägg
Den andra typen av instrument som används i forskningen mäter den absoluta tyngdkraften. Det görs på en specifik tidpunkt och ger ett absolut värde för hur läget ser ut på precis den platsen just då. Två sådana mätningar har gjorts i Finström, och flera kommer att göras i framtiden på den nya stationen.
– Principen går ut på att vi släpper ett föremål och mäter hur föremålet accelererar mot marken. Då får man ett mycket exakt värde med våra instrument. Gravitationen förändras beroende på hur högt eller lågt du befinner dig när du gör testet.
Om du tappar ett ägg ner på golvet kommer det alltså färdas långsammare, eller snabbare, beroende på var i Finland, eller i världen, du är. Absoluta mätningar av denna typ ger en bild av hur tyngdkraften förändras med tiden på ett och samma ställe.
Översvämmas Åland?
Med denna forskning tacklar man frågan om hur kustområden kommer att påverkas av landhöjningen kontra höjningen av havsnivån och hur man kan planera säkra samhällen i förhållande till förändrade förutsättningar.
– Vi får en mycket klarare bild av vad som händer, och kommer att hända. Landhöjningen är en stadig process och den kommer att fortsätta ett bra tag till, det finns inte några tecken på att den stannar av. Jordens form förändras ständigt, säger Bilker-Koivula.
Relationen mellan stigande havsnivåer och landhöjningen är komplex. Man vet inte ännu om landhöjningen kommer att skydda finska kustsamhällen mot stigande havsnivåer: orsaken är att jordskorpan hypotetiskt skulle kunna stiga snabbare än vattnet.
– Det finns både positiva och negativa prognoser – Finland kan klara sig ganska bra sett ur ett perspektiv på hundra år, men det kan också bli stora svårigheter. Vi har inte kunnat skapa rimliga teorier de senaste åren då höjningen av havsnivån börjat accelerera allt mera.
Inom tio år hoppas man att stationen på Åland ska kunna bidra med så pass mycket data att dessa prognoser kan bli mer exakta.
– I Vasa gjorde vi ett “worst case-scenario”-projekt kopplat till detta. Det skulle vara väldigt intressant att göra samma sak på Åland med den unika mängden kustlinjer, avslutar Mirjam Bilker-Koivula.
Text: Alexandra Gäddnäs
