– Vi kan inte ha högre kostnader än intäkter långsiktigt, sade han.
Moderaternas har under mandatperioden kritiserats av flera oppositionspartier för att inte krävt stramare ekonomiska tyglar i landskapsregeringens (LR) budgetar. När lagtinget på onsdagen fortsatte debatten om den fjärde tilläggsbudgeten för 2022 valde gruppledaren Tage Silander att varna för att fortsätta på samma linje som regeringen varit inne på.
– Förra mandatperioden var resultatet i snitt per år 5,8 miljoner plus. Den här mandatperioden ser vi ut att uppnå 5,6 miljoner minus i medeltal. Det håller naturligtvis inte i längden. Vi kan inte ha högre kostnader än intäkter långsiktigt. Åtgärder måste vidtas.
Silander menade att regering och opposition åtminstone måste enas om problembeskrivningen för landskapets ekonomi om man ska nå långsiktiga lösningar som förbättrar resultatet.
John Holmberg (Lib), som varit en flitig kritiker av LR:s ekonomiska politik, gav Silander beröm.
– Det var uppfriskande att en gång få höra sanningen. Det är kanske symptomatiskt att det är valår.
”Besvärligare period”
Camilla Gunell (S) undrade hur Silander såg på Moderaternas ansvar för politiken som förts.
– Vi var med också under förra mandatperioden. Men det har varit besvärligare den här mandatperioden att få saker och ting att fungera som man önskar, svarade Silander.
Gunell fick i sin tur kritik av Marcus Måtar (Ob) som inte gick med på att landskapets ekonomi är så sargad som oppositionen påstår.
– Det känns som att ni är lite faktaresistent. Fakta är att vi har en städarbudget som säger att när allt är betalt så är det 2,2 miljoner kvar. Ändå ska det målas upp som en katastrof. Hur resonerar ni?, frågade Måtar.
– Det som är det viktiga bokslutet för en regering är vad man fått gjort. Och det är där den här regeringen har ett dåligt bokslut med få resultat, kontrade Gunell.
Vill konkurrensutsätta
Både Liberalerna och Ålands framtid lyfte fram en konkurrensutsättning av väghållningen som ett sätt att spara pengar, vilket LR hittills sagt nej till. Anders Eriksson (ÅF) läste upp en motion från 2018 där bland andra lantrådet Veronica Thörnroos (C) och Centerns gruppledare Jörgen Pettersson yrkade på en konkurrensutsättning av just väghållningen.
– Den motion som jag lagt är en exakt kopia, inklusive de stavfel som finns i originalet, sade Eriksson.
Marcus Måtar undrade varför förslaget inte lagts tidigare.
– Jag vill påpeka att när man pekar finger så pekar tre tillbaka på en själv. Lite vill jag påminna om det när ni står och ondgör dig över att man inte konkurrensutsatt väghållningen, vilket säkerligen kan vara en god idé. Men er tystnad kring den frågan medan ni ännu deltog i koalitionen kan jag beskriva som öronbedövande.
– Som minnesgod lagtingsledamot så tror jag nog att Måtar kommer ihåg att jag lyft det här flera gånger på de så kallade gruppledarmötena vi hade. Problemet var att det som vi framförde från partierna, det vi ville att regeringen skulle verkställa, det gjordes aldrig några anteckningar och det följdes aldrig upp. Därför står vi där vi står utan att något blir verkställt, svarade Eriksson.
Ilsknade till
Under en replikväxling mellan Katrin Sjögren (Lib) och finansminister Roger Höglund (C), där Sjögren menade att det fanns utredningar under förra mandatperioden om att projektet med elhybridfärja och bro på västra Föglö skulle spara tre till fyra miljoner skrattade infrastrukturminister Christian Wikström i bänken. Det fick Sjögren att ilskna till.
– Man kan sitta och skattar i bänken, men inte är det direkt imponerade det resultat man har visat nu. Kostnaderna skenar, infrastrukturminister Wikström. Skenar!, sade Sjögren från talarstolen.
Den fjärde tilläggsbudgeten ska nu behandlas av finans- och näringsutskottet.
