Gustaf Eriksons rederiarkiv 1913-1949 blev 2017 upptaget på den nationella listan som upprätthålls för den nationella kommittén för världsminnesarvet. Det var en förutsättning för att kunna gå vidare till den internationella listan. År 2021 föreslog Finlands nationella kommitté att arkivet upptas i registret och nu står det alltså klart att det blir så.

Totalt har den komplicerade processen tagit nio år och olika experter från hela världen har bedömt och värderat arkivet. UNESCO:s beslut att inkludera Gustaf Eriksons arkiv till Världsminnesregistret beror på dess internationella relevans.

Eriksons segelfartyg seglade på världshaven och all affärsverksamhet sköttes från Mariehamn. Fartygen gav jobb och välstånd och nästan varje familj hade åtminstone en familjemedlem eller släkting som hade seglat på Eriksons fartyg. Gustaf Erikson arkiverade noggrant all information om fartygen, såsom ekonomiskt material relaterat till deras anskaffning och utrustning, loggböcker och omfattande korrespondens med kaptener, försäkringsbolag, varv och många andra operatörer.

– Det är en unik källa för forskning av olika slag, bland annat ekonomisk och historisk forskning, släktforskning men också klimatforskning. Eftersom arkivet innehåller loggböcker med väderinformation från de södra oceanerna, ett område i världen där inga andra fartyg trafikerade under medelkrigstiden är det värdefull data för klimatforskningen, säger Annika Hambrudd.

– I och med detta sällar sig Åland till samma skara av ovärderliga kulturarv som Englands Magna Charta, den franska förklaringen till mänskliga rättigheterna och Gutenbergbibeln, säger Annika Hambrudd.

Överväldigad

Landskapsarkivarie Åke Söderlund säger att han är överväldigad av beskedet.

– Jag tror faktiskt inte folk förstår hur fantastiskt det här är. Jag vill lyfta fram Jussi Nuorteva som är ordförande för nationella världsminneskommittén för Finland. Det krävs nästan någon som ser det här utifrån och förstår hur stort det är. På den internationella listan finns sedan tidigare bara tre finländska samlingar och nu också Gustaf Eriksons arkiv. De finländska samlingarna är den Nordenskiöldska kartsamlingen, Skoltbyns arkiv och furstehuset Radziwills bilbliotek, säger Åke Söderlund.

Hanna Hagmark som är vd för Stiftelsen Ålands sjöfartsmuseum säger att det här är något som ytterligare sätter Åland på kartan och att man i Australien, Nya Zeeland och England fortfarande minns fartygen.

– Vi har blivit kontaktade av klimatforskare från bland annat Met Office i Storbritannien som vill använda arkivets loggböcker för att se bland annat temperaturer och istjocklek i de södra oceanerna, säger Hanna Hagmark.

Jörgen Pettersson är ordförande för den åländska Unesco-kommissionen och han säger att det finns så kallade UNESCO-turister, som reser från ett UNESCO-mål till ett annat.

– Också det här ska vi försöka fånga upp nu, säger Jörgen Pettersson.

Stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseum och Ålands landskapsarkiv ansvarar för materialet i arkivet och de har tillsammans med landskapsregeringen, UNESCOS:s nationella världsminneskommitté för Finland varit partners i den mångåriga ansökningsprocessen.