– Geta kommun har inte gjort ett positivt bokslut sedan 2017. Ekonomin är av tradition utmanande och det budgetförslag som diskuteras avviker inte från den trenden.

Så kommenterar kommundirektör Niklas Oriander det budgetförslag för 2024 som behandlades av kommunstyrelsen på onsdagen. Lägre skatteintäkter är en av orsakerna till att resultatet landar på minus. Även årsbidraget, det vill säga det som finns kvar när kostnaderna för kommunens serviceproduktion är betald, är negativt.

– Ett negativt årsbidrag innebär i praktiken att man måste betala cash ur kassan för att bedriva kommun i slutet av året.

Kommunerna budgeterar enligt en försiktighetsprincip, det vill säga man räknar medvetet med lägre inkomster och högre kostnader, och resultatet blir därför ofta bättre än budgeterat. Men på sikt, säger Niklas Oriander, leder det till att kommunens ekonomiska muskler blir allt sämre, och till slut måste man gå till banken.

Hur långt är det till banken för Geta?

– Nog klarar vi oss nästa år ännu. Vi har relativt god kassa för tillfället, men det ändrar snabbt. Trenden är tyvärr den att vi kämpar med att ens nå plus minus noll på årsbidragssidan.

Behöver fler skattebetalare

Orsakerna till de lägre skatteinkomsterna nästa år är en rytmstörning till följd av den finska social- och hälsovårdsreformen. För Getas del handlar det om en minskning på sju-åtta procent. Detta i en kommun där skatteintäkterna redan är förhållandevis låga. Även om inkomstskatten är 18,5 procent är det så kallade effektiva intaget, som kommunen får, bara hälften. Resten äts upp av diverse avdrag, såsom rese- och sjukkostnadsavdrag.

– Vi får en del kompenserat av landskapsregeringen, men inte fullt ut. Vårt skatteinstrument räcker inte till, säger Niklas Oriander.

Han konstaterar att landskapsandelarna står stilla medan kommunernas lagstadgade åtaganden blivit större. Att bygga den förvaltning som lagen kräver är kostnadsdrivande.

Vad skulle Geta behöva?

– Först och främst goda samarbeten med grannkommunerna. Sedan skulle Geta behöva inflyttning och en bredare skattebas.

Inför 2023 fanns planer på att iordningställa ett småhusområde i centrala Vestergeta, men kommunen hade sist och slutligen inte råd.

– Nästa fråga är: finns det de facto ett intresse för den här typen av byggnation? Det är alltid en risk att våga tro och satsa på bostadsområden. Kommunen ser gärna privata initiativ.

På investeringssidan blir det inga stora överraskningar nästa år. Man avsätter endast pengar för fastighetsunderhåll, vägar och vatten, knappt 150.000 euro..

– Strikt taget har vi inte råd att investera i något annat än det vi måste.

Kommunfullmäktige behandlar budgeten den 29 november.