– Man kan se det som en inspirationskatalog. Det här är ju en ledningsfråga och en fråga för bildningsnämnden. Det vi kan göra är att öppna fönstren för inspiration – och kanske kan man gå vidare med våra förslag, säger Jacob Mangwana Haagendal om den skrivelse man skickat in och som lyfts för kännedom vid bildningsnämndens möte den 20 mars.

Ålandstidningen har tidigare berättat om utrymmesbristen för fritidshemmet Kråkan, vars lokaler krympt för att ge plats åt det stora elevantal som tillkom under hösten. Hem och skola-föreningen skriver att det inte bara gett akut platsbrist, utan också lett till att ”en stor del av personalen vid fritidshemmet tidigare under läsåret sade upp sig”.

I skrivelsen föreslår föreningen att bildningsnämnden fattar beslut om att utreda till exempel Doktorsvillan eller Pub Bastun som nya lokaler för ett fritidshem. Byggnaderna ligger nära Övernäs skola och en fritidsverksamhet på eftermiddagarna skulle inte krocka med nuvarande verksamheter i de lokalerna, skriver man.

– Vi har inte gjort någon utredning själva. Vi vill prova att lyfta idéerna och kanske göra processen lite snabbare och mer synlig. Om vi inte säger något som föräldrar finns bara ledning och lärare kvar, och de är ju på insidan. Några i bildningsnämnden kanske också är vårdnadshavare och får en starkare inspiration, säger Jacob Mangwana Haagendal.

Föreningen kritiserar också att resurserna för städning inte ökat i takt med elevtillströmningen, vilket man skriver att överlag lett till en mer ostädad skola trots att städpersonalen arbetar hårt. En mer springande punkt i skrivelsen är inomhusluften i Övernäs skola, framför allt lågstadiebyggnaden.

– Det luktar kloak överallt. Vem i bildningsnämnden skulle vilja jobba i den miljön varje dag?, säger Jacob Mangwana Haagendal.

Skapar oro bland barn

Hem och skola i Övernäs upplever att K-märkningen av skolbyggnaden utgör ett hinder för nödvändiga uppdateringar av byggnaden och dess funktioner. Ändå önskar man att nämnden kontaktar en byggnadsexpert som kan utföra en konditionsrapport och en VVS-konsult som kan se över om ventilationen kan moderniseras.

– K-märkningen gör att man inte kan utveckla eller riva ner och bygga nytt. Men man kan prova att sätta in resurser för reparationer och utveckla de befintliga byggnaderna, säger Jacob Mangwana Haagendal.

Den undermåliga miljön och utrymmesbristen påverkar inte bara eleverna, säger han, utan också personalen.

– Och i längden utbildningen.

Har ni fått signaler om att barn mår dåligt av inomhusklimatet?

– Vi har ingen statistik på det men har haft viss kontakt med ledning och lärare. Speciellt för de små påverkar platsbristen inomhusklimatet och blir en utmaning. Många känner sig inte trygga av att vara i lokalerna och saknar stabila ramar. Vi vet att det påverkat vissa som känner sig förvirrade och inte får den lugna skolgång och inskolning man önskat.

– Om ramarna är stressiga skapar det också oro bland barnen, en otrivsel vi kan undvika om vi hanterar det här rätt.

”Samhället har råd”

Allra helst vill föreningen se en långsiktig plan för skolbyggnaderna. Man skriver att det bästa vore om en tillbyggnad eller nybyggnation planerades. Det stora elevantalet antas från förvaltningens sida vara en tillfällighet som planas ut, men föreningen ser inte några garantier för det.

– Man kan inte bara släcka bränder, utan man måste prata om var vi vill vara om 10–15 år. Ska vi ha samma problematik, eller ska vi göra något där vi blir nöjda och stolta över skolmiljön i Mariehamn?, säger Jacob Mangwana Haagendal och fortsätter:

– Om man gör de akuta lösningarna glömmer man kanske de långsiktiga, det måste finnas en balans. Vårt samhälle har råd, det är en bra investering för hela vårt samhälle. Vi tycker det är oansvarigt om man inte beaktar en utveckling fem–tio år framåt.