Redan för ett år sedan flaggade kommundirektör Niklas Eriksson för att skattehöjningar var att vänta i Föglö 2024. Så blev det också. Inkomstskatten höjs nästa år från 17,5 procent till 18,5 procent och dessutom blir det skatt på alla typer av fastigheter.
Kommunen tampas med en svag skatteutveckling. Dels är skattekraften dålig, dels påverkar de många skatteavdragen som kan göras i dag.
– Vi har en väldigt låg effektiv skattegrad i kommunen, den ligger på 11,45 procent. Det faller bort väldigt mycket pengar, men så är det för alla, säger Niklas Eriksson.
Samfundsskatterna minskar också. De är viktiga för kommunen, och här är utvecklingen inom fiskodlingen och förädlingsbranschen avgörande.
| Budget | 2024 | 2023 |
| Verksamhetens intäkter | 1.863.000 | 1.914.000 |
| Verksamhetens kostnader | -5.684.000 | -5.564.000 |
| Skatteintäkter | 2.095.000 | 1.957.000 |
| Årsbidrag | -376.000 | -416.00 |
| Resultat | -757.000 | -775.000 |
| Skatterna | 2024 | 2023 |
| Inkomstskatt | 18,5 | 17,5 |
| Allmän fastighetsskatt | 0,9 | 0,9 |
| Stadigvarande bostad | 0,2 | 0,0 |
| Annan än stadigvarande bostad | 0,9 | 0,9 |
| Obebyggda byggplatser | 0,5 | 0,5 |
| Kraftverk | 2,0 | 2,0 |
Det finns ytterligare tre ben kommunen står på vad gäller skatteintäkterna: Sjöfarten, pensioner och serviceyrken. Men både sjöfartens och fiskodlingens betydelse i sammanhanget har minskat.
Orsakerna är utflaggningar och att många inom fisknäringen anlitas via bemanningsföretag, vilket betyder att de inte beskattas på Föglö.
– Vi har många fler människor som bor på Föglö än vad som finns i våra register.
Befolkningsutvecklingen har de senaste tio åren varit negativ, och ligger nu på runt 500 personer. Däremot har det skett en föryngring, vilket är positivt för skolan och daghemmet – det sistnämnda har tidvis varit fullbelagt.
Trots ett stort underskott klarar sig kommunen – om man håller igen på investeringarna – ett par år till på den buffert som finns kvar sedan tidigare goda år. Men likviditeten minskar i snabb takt och för 2023 väntar ett rekordstort underskott.
Framöver råder därför i princip investeringsstopp, men nästa år görs ett undantag. Skolan behöver – än en gång – renoveras och grundförbättras, och för det viks 725.000 euro. Lite mindre än halva summan ska täckas med hjälp av lån.
– Det måste vara sista gången vi renoverar skolan, för efter det här finns det inte en kvadratmeter i den som inte gåtts igenom, säger Niklas Eriksson.
I budgetluntan nämns också att önskemålet från medborgarna fortfarande är en fast förbindelse.
Hur vet ni det?
– Folk har väntat på det här i över 20 år, och många blir besvikna om det inte blir av. Det finns naturligtvis sådana som inte vill ha en fast förbindelse, men de märks inte så mycket.
