Som Ålandstidningen tidigare berättat har Finströms kommun haft samarbetsförhandlingar bland annat med anledning av den ansträngda ekonomin. 2020 har man budgeterat för ett underskott på 1,2 miljoner euro.

Enligt kommundirektör Erik Brunström är förhandlingarna också en konsekvens av att verksamhet överförts till Kommunernas socialtjänst samt att man följt upp förvaltningsreformen från 2016.

– I det här skedet valde vi att inrikta åtgärderna på invånarsektorn och den allmänna förvaltningen, säger Erik Brunström.

Nio personer berördes av förhandlingarna, som nu är avslutade. I torsdags godkände kommunstyrelsen arbetsgruppens förslag.

Kommunen väljer att dra in tjänsten som personal- och servicechef. Personen som innehade tjänsten erbjöds den lediga tjänsten som barnomsorgsledare, men valde att säga upp sig. Personal- och servicechefens arbetsuppgifter delas upp på andra personer inom förvaltningen. Åtgärden ger en årlig inbesparing på 40.000–50.000 euro.

Verksamheten reglerad

Utöver det återgår den tillfälliga tjänsten som ansvarig fritidsledare efter årsskiftet till det ordinarie arbetsavtalet som fritidsledare. Biblioteks- och kulturchefen får därmed åter ansvaret för fritidsärenden. Diskussion fördes om att dra ned en av de två fritidsledartjänsterna från 100 till 50 procent, men då skulle ungdomsverksamheten ha blivit lidande, resonerade man.

– Man kanske frågar sig varför det alltid är kultur och fritid det ska sparas in på, men där är det inte strikt reglerat i lag vad man ska ha för bemanning, öppethållningstider och så vidare, säger Erik Brunström.

Han förklarar att lejonparten av kommunens verksamheter är strikt reglerade i lag när det gäller allt från hur många personal det ska finnas per barn och åldringar inom barn- och äldrevården till hur många kvadratmeter varje barn ska ha. Till exempel.

Hur mycket sparar ni totalt sett på åtgärderna?

– Det är svårt att säga exakt, men hela paketet ger tyvärr inte mer än några enstaka tiotusentals euro.

Kommunfullmäktige har gett arbetsgruppen i uppgift att se över vad man kan spara på den icke-lagstadgade verksamheten, och där fortsätter diskussionerna (se faktaruta). Men inte heller de åtgärderna – om alla förverkligades – skulle få budgeten i balans.

– Det finns inte utrymme för inbesparingar på mer än några hundratusen. Behovet att spara in överallt där det går är akut.

Ohållbar ekvation

De åländska kommunerna har i flera år påtalat att de inte mäktar med fler lagstadgade uppgifter samtidigt som landskapsandelarna minskar. Nu är dessutom läget än mer osäkert på grund av coronapandemin och vad den gör med till exempel de så viktiga skatteintäkterna.

– Finns det inte pengar att tillhandahålla service på den här nivån måste den ses över. Men det är utom kommunernas kontroll, de besluten behöver tas på landskapsnivå, säger Erik Brunström.

– Ska vi fortsätta göra inbesparingar på egen hand är det risk att i förlängningen simhallar, kursverksamhet, bibliotek och fritid är det enda vi kan spara in på.

Finström är den första åländska kommun som samarbetsförhandlat och dragit in tjänster. Erik Brunström spår att fler kommuner måste gå samma väg.