”Sätt int å häng fingren, gör någe ti nytta, vettja” är ett av de många uttryck som Ulla Mattsson broderat. Några av hennes tavlor med åländska uttryck finns att se på biblioteket i Saltvik.
– Jag har tagit tillvara uttryck som jag hört och sytt tavlor av dem. Jag tycker att uttrycken är värda att bevaras på något sätt. Det är historia som håller på att glömmas bort, säger Ulla.
Många av de gamla orden håller på att försvinna. Det märker Ulla av då hon ibland frågar människor om de vet vad vissa ord betyder.
– Den yngre generationen har oftast ingen aning om vad vissa gamla ord betyder, säger Ulla.
Tavlorna som hon syr ramar hon sedan in. De flesta ramar hittar hon på Emmaus.
– Det är ett bra ställe att göra fynd på. Både då det gäller ramar eller andra saker. Jag har hittat mycket användbart där, säger hon.
Hur många tavlor har du gjort?
– Jag vet inte, men det är många.
Vad ska du göra med alla?
– De hamnar väl i ”päronkällaren” tillsammans med dockorna. Det är ingen kall källare så de klarar sig fint där, säger Ulla och skrattar.
Dockor från sagorna
Tillsammans med Anna-Lena Berndtsson ställer Ulla också ut egenhändigt gjorda dockor.
– Det är dockor ur sagornas värld, säger Anna-Lena.
Bland annat har Pomperipossa, Lille Björn, Gulliver och andra figurer ur sagor hittat till biblioteket.
– Det är ganska roligt att vi, var för sig, har gjort dockor utan att veta om den andra. Men nu så gör vi dockor tillsammans, säger Anna-Lena.
Hon gör ansikten i porslin och syr kroppar sedan får Ulla ta över och sy kläderna.
Hur länge tar det att göra en docka?
– Det tar några dagar. Porslinsansiktet ska brännas, målas och brännas igen innan det är klart, säger Anna-Lena.
– Jag gör ansikten av självtorkande lera och det tar ett par dygn innan den torkat, säger Ulla.
Men att sy nallar går betydligt snabbare.
– Jag kan sy en nalle på en dag, säger Anna-Lena.
Hur kom ni på att göra dockor ur sagornas värld?
– Jag hittade en massa gamla sagoböcker efter min svärfar. Jag började läsa dem och kom sedan på att man kunde göra dockor. Jag tror att ”Flickan med svavelstickorna” blev den första sagodockan, säger Anna-Lena.
Utställning i Sverige
Sagor av HC Andersen, Elsa Beskow och Astrid Lindgren har inspirerat till dockor. Men även sagan om ”Sampo Lappelill” av Zacharias Topelius har inspirerat damerna att göra samiska dockor..
– Jag tyckte att vi även kunde ta med den. Fast de gamla sagorna är mycket grymmare än vad dagens sagor för barn är, säger Anna-Lena.
Ulla säger att det har blivit nästan som en mani att laga dockor.
Varifrån får ni till exempel kläderna till era dockor?
– På Emmaus. Där hittar man oftast det man söker. Det gäller bara att ha rätt glasögon på sig, säger Ulla och skrattar.
Deras dockor har inte bara varit utställda på Åland utan de har också ställts ut i Norrtälje.
– Vi ställde ut både dockor och Ullas tavlor. Det blev en väldigt uppskattad utställning. Då hade vi med cirka 40 dockor, säger Anna-Lena.
– Nu  har vi bara med några av våra dockor på den här utställningen. De dockor som är nya, säger Ulla.
Fram till den 10 december kan man se dockorna och tavlorna på biblioteket i Saltvik.

Nina Eriksson