Många barn och unga har en långvarig skolfrånvaro eller slutar helt gå dit. Ålandstidningen har talat med flera aktörer bland barn och unga som vittnar om att antalet hemmasittare ökar i en oroväckande takt.

En av dem som har erfarenhet av det är Elias Lindholm, 16. En dålig start på högstadiet i Övernäs skola ledde till att han isolerade sig hemma och missade ett helt års skolgång.

När Ålandstidningen träffar Elias i Strandnäs skola är det bara två veckor kvar till skolavslutningen och sommarlovet. Elias har tagit igen årskurs sju, och nu går han ut åttan. Proven har gått bra och han hoppas på fina betyg.

Han har lätt att uttrycka sig, och berättar om sina kompisar och intressen som att laga mat och spela basket. Han säger att det är stor skillnad på den han är nu jämfört med för två år sedan, då han kunde drabbas av social skräck.

– Att sitta och prata som vi gör nu kunde vara jättejobbigt.

Kände sig utanför

När Elias tittar bakåt kan han se att det varit kämpigt i skolan redan från de tidiga åren. Han har en adhd-diagnos, men har alltid haft lätt för att lära sig nya saker. Det var först senare som det började bli stora problem.

För fem år sedan flyttade Elias och hans familj från Uppsala till Åland, först till Brändö och sedan till Mariehamn. Han började högstadiet i Övernäs skola, men lyckades inte hitta sin plats i den nya klassen.

– Jag var för på och tog plats, jag blev för mycket. Det tyckte många var jobbigt. Det kanske också påverkade att jag inte kom från Åland och såg lite annorlunda ut.

På frågan om han var mobbad är svaret nej – men han kände ingen social tillhörighet.

– Jag var inte mobbad, men ändå inte med i gruppen, säger han.

För att lösa en övermäktig situation började Elias isolera sig.

– Jag gick mindre och mindre till skolan. Till slut gick jag inte alls. Jag gjorde inget på min fritid heller, jag var bara hemma och chillade.

Hur mådde du?

– Psykiskt dåligt. Jag hade inga vänner och mina betyg blev bara sämre. Det enda jag gjorde var att sova, äta och spela tv-spel. Så såg varje dag ut.

Samtidigt visste Elias att det är viktigt att klara skolan för att kunna utbilda sig, få jobb och flytta hemifrån. Var livet kört? Han tryckte undan katastroftankarna.

– Just då tänkte jag inte på framtiden. I efterhand önskar jag att jag hade gjort det, för att slippa gå om ett år. Men jag hade ingen motivation att gå till skolan, och låg efter mycket.

Problematiken påverkade hela familjen. Ett tag försökte Elias föräldrar med hemskolning, men det var inte heller någon bra lösning.

– Mina föräldrar försökte pusha mig att gå till skolan. Om jag inte gick till skolan fick jag inte ha mobilen. Delvis blev det konflikter hemma, men de förstod också varför jag inte ville gå till skolan, säger han.

Vad var vändningen?

– På loven åker vi alltid till Sverige och hälsar på familj och kusiner. Jag såg att det började gå bra för många i min släkt, då ville jag att det skulle gå bra för mig med. Jag kan stå ut med att vara utanför i skolan, men vill inte vara utanför i släkten. Jag vill vara med och göra något bra för familjen.

”Otrolig utveckling”

Via sociala medier fick Elias några vänner i Mariehamn, och de gick i Strandnäs skola.

– Så jag bytte skola och började sjuan i Strandnäs. Vännerna jag har här betyder mycket för mig, vi står nära varandra och snackar om allting. Vi kan bråka ibland också, men har lärt oss att lösa det.

Första året gick Elias i studion, i den mindre gruppen läste han alla ämnen utom de praktiska. Åttan har han gått i en vanlig klass men har haft samhällskunskap, historia och religion i studion. Han pluggar också i studion i stället för att ha tillvalsämnen.

– I nian är planen att vara fullständigt i klassen, säger han.

Studioläraren Henrik ”Löken” Löthman tycker att Elias har gjort stora framsteg.

– Jag hade förmånen att få Elias som elev i årskurs sju. Vägen fram till i dag har varit lång men Elias har gjort en otrolig utveckling, framför allt när det gäller att ta eget ansvar. Han har också lärt sig att hantera situationer han tycker är jobbiga på ett helt annat sätt än tidigare.

Stärka sig själv

Visst kan det komma jobbiga dagar ibland, men överlag mår Elias bra i dag.

– Lärarna här tror på mig. Det är jag tacksam för. Jag har blivit en mer självsäker person som tror på mig själv och vet vad jag kan. Det senaste året har jag jobbat mycket på hur jag är som person och hur jag är mot andra. Jag tänker på hur jag själv vill bli behandlad.

Vad är det som gör att skolan funkar för dig nu?

– Jag har insett att man inte får något jobb utan utbildning. Utan utbildning är det svårt att jobba sig upp, och man får inte heller så bra betalt. Man måste gå till skolan, även fast det är jobbigt. Det har jag förstått nu, vilket jag önskar att jag gjort tidigare.

Elias drömmer om att få jobba med något han tycker om i framtiden. Han sneglar på hotell- och restaurangskolans kockprogram, och skulle gärna sommarjobba inom branschen.

Vad tror du den som är hemmasittare just nu skulle behöva höra?

– Jag tror att många inte går till skolan för att de har ångest eller inte mår så bra. Det är lätt att fastna i negativa tankar, som att man tror att alla tycker illa om en och tänker ”fy fan vilken ful person”. Mitt tips är att skita i vad andra tycker och göra på sitt eget sätt. Det är lättare sagt än gjort, jag vet, men försök att tänka positivt.