Landskapsregeringen kallade tillsammans med de åländska elbolagen under måndagen till en presskonferens med anledning av den pågående elkrisen. Precis som i resten av Europa kommer Åland i vinter att påverkas av väldigt höga elpriser.

– Det finns ett antal orsaker till det. Där kriget i Ukraina, importrestriktionerna på rysk gas, bristen på kärnkraft i närområdet och importmöjligheterna från Ryssland är några dem, säger Kraftnät Ålands vd Conny Rosenberg.

Eftersom den europeiska elmarknaden i sin helhet är avreglerad kan Åland inte på egen hand styra över priserna och både Mariehamns energi och Ålands elandelslag har från och med den 1 oktober aviserat rejäla höjningar av elavgiften. 102 respektive 120 procent.

– Eftersom elenergin utgör knappt en tredjedel av slutfakturan innebär det att en avgiftshöjning på 100 procent påverkar månadsräkningen med cirka 40 procent, säger Ålands elandelslags vd David Karlsson.

Ny höjning

För närvarande diskuterar EU vad man kan göra för att motverka den eskalerande prisutvecklingen. Där väntas besked under hösten.

– Men klart är att man kommer att ingripa i någon form, säger David Karlsson.

Trots det räknar man från Ålands elandelslag med extremt höga priser i vinter.

– Hur höga är omöjligt att svara på, men trots att vi höjer elavgiften den 1 oktober kommer det en ny höjning från och med årsskiftet. Sedan ser det bättre ut efter vintern, men frågan är vad som händer nästa vinter. Jag tror inte att man svänger en elmarknad på ett år.

Regeringen i Helsingfors har meddelat att momsen på el sänks från 24 procent till 10 procent under vintern. Dessutom införs ett tillfälligt elavdrag och ett stöd för dem som betalar så lite skatt att de inte kan utnyttja avdraget.

Föreslår garantiprogram

Men de skenande elpriserna slår inte bara hårt mot konsumenterna. I takt med prisutvecklingen på elbörsen har också kraven på de säkerheter som elbolagen måste ligga ute med vid derivathandel blivit allt tuffare. Det har i sin tur fått likviditeten på elbörsen att rasa, vilket lett till ytterligare prisökningar och instabilitet i handeln.

Regeringen i Helsingfors meddelade under helgen därför att man vill att riksdagen godkänner en fullmakt på högst tio miljarder euro för ett låne- och garantiprogram till bolag som producerar el i Finland.

Enligt energiminister Alfons Röblom håller landskapsregeringen för närvarande på att utreda i vilken omfattning garantiprogrammet omfattar även åländska bolag.

– Vi är i full gång med att säkerställa att även åländska bolag ska få lika goda förutsättningar att hantera krisen. Om det inte omfattar Åland kunde ett alternativ vara att gå in med landskapsborgen för att säkra de åländska bolagens likviditet, säger han.

Akut situation

David Karlsson säger att Ålands elandelslag för närvarande klarar av situationen.

– Men längre fram kommer den att bli akut. Vi är i behov av en stor mängd likviditet. Det är så höga priser att det i vinter kommer att kosta oss 2-3 miljoner euro i veckan. En normal årsomsättning på elhandeln är ungefär 6-7 miljoner euro, så på en fyraveckorsperiod är vi tvungna att ligga ute med lika mycket pengar som vi normalt omsätter på ett helt år. Det säger sig själv att vi inte har de pengarna – och det handlar inte om insolvens, utan om att vi är tvungna att ligga ut med pengar i förskott. Redan förra vintern tog vi lån för att hantera de priserna och det vi ser just nu är en helt annan sak.

Torsten Fredriksson, tillförordnad vd på Mariehamns energi, säger att bolaget just nu inte bedömer sig vara i behov av lån i vinter.

– Mariehamns energi har en stabil ägare i Mariehamns stad. För närvarande ser det inte ut att bli någon akut situation, men vi vet inte vad som händer framöver. Hur långvarig den här situationen blir.

Inga besked om stöd till konsumenter

Enligt Alfons Röblom tittar landskapsregeringen i arbetet med nästa års budget också på eventuella ytterligare stödåtgärder. Men huruvida det blir något extra stöd till åländska konsumenter utöver de insatser som regeringen i Helsingfors aviserat kan han ännu inte svara på.

– Vi diskuterar vilka åtgärder som behöver sättas in. Men det får vi återkomma till när budgeten presenteras i höst.