Antalet företag på Åland ökar, något som Ålandstidningen skrev om i april. Men ändå skapas ingen betydande tillväxt. Det åländska näringslivet har utmaningar som utgörs både av Ålands litenhet och hinder som samhället sätter.

– Det är avgörande för företagens överlevnad att kunna växa och samtidigt skapas flera arbetstillfällen. Ett företag som kämpar med lönsamheten har inte tid med utveckling, säger Susanne Olofsson, vd på Ålands näringsliv.

Hon säger att ekonomisk tillväxt behövs för att samhället och företagen ska få ökade inkomster och kunna göra investeringar i nya företagsidéer och ny teknik. Tillväxten ger arbetstillfällen som lockar till inflyttning, som ger skatteintäkter och fler möjligheter till innovationer. Listan kan göras lång med fördelar av en ekonomisk tillväxt.

Det som hindrar tillväxten är att många företag har Åland som sitt marknadsområde och Ålands litenhet sätter begränsningar, enligt Susanne Olofsson.

Andra hinder är transportkostnader, dåliga kommunikationer, brist på säsongsvariation, regelverk och byråkrati. Skattegränsproblemen är kända, men det finns även andra byråkratiska hinder, som otydliga instruktioner för etablering av ett företag på Åland.

– Företag utifrån tycker att det krångligt och där kunde det struktureras bättre. Det behövs en samordning av olika stöd, säger Susanne Olofsson.

Ålands 16 kommuner gör också att beslutsleden blir fler.

– Ju fler steg, desto krångligare.

Tillgång till arbetskraft

Näringslivet skulle gagnas av åtgärder för att säkra tillgången av kompetent arbetskraft, säger Susanne Olofsson.

– Det behövs mer flexibilitet i utbudet av utbildningar, både för hur man studerar och vad man studerar. Det behövs också ett tydligt samarbete med näringslivet.

Näringslivet drabbas också av den åldrande befolkningen.

– Det blir svårt att hitta arbetskraft. Ett orosmoln är generationsväxlingen. Det är bra företag med äldre ägare, där det inte finns någon som tar över. Man behöver se hur man kan stöda dem. Det är ett långsiktigt projekt att föra över ett företag till en ny ägare. Många börjar alldeles för sent.

Företagens tillväxt måste också vara hållbar.

– Man ska inte bara sälja. Det ska göras på rätt sätt och sådant som marknaden behöver. Ett företag som det går bra för har möjlighet att tänka hållbart. Hållbarhet handlar inte bara om miljö, utan även om ekonomisk hållbarhet.

Långsiktig politik

Susanne Olofsson efterlyser mer långsiktighet i näringslivspolitiken.

– Vi behöver komma bort från att det byts vart fjärde år. Många åtgärder är inte quickfixes (snabba lösningar. Reds anm.). Politikerna behöver vara tydliga och att alla är med mot ett gemensamt mål.

Finns det ett intresse hos politikerna för det?

– Det varierar. De lyssnar, men borde själva fortsätta diskussionen över partigränserna.

Det offentliga Åland kan bidra till näringslivets tillväxt genom olika finansieringsmodeller, exempelvis stöd för forskning eller tillskott i form av riskkapital. Men stödet behöver inte bara vara pengar, det kan vara mindre byråkrati.

Riskkapitalfinansiering saknas på Åland. Riskkapital innebär att man satsar pengar, med stor risk att inte tjäna något på det, i ett nytt företag eller i en ny företagsidé.

– Det är verksamhet som kräver mycket resurser för att utvecklas och som ger resultat på lång sikt.

Det främjar entreprenörskap och kan handla om unga studerande som har en bra idé som de vill utveckla, men saknar kapital till.

Susanne Olofsson säger att Åland behöver bli bättre på att marknadsföra sig för företag och kompetent arbetskraft.

– Vi borde visa att det här erbjuder vi, den här paletten av stöd har vi. Det är också viktigt att informera om möjligheter till boende och vilka möjligheter det finns för en medföljande partner.

Mer samarbete

Vad kan det privata näringslivet göra för att öka tillväxten?

– Många företag jobbar kontinuerligt med utveckling, det är en del av affärsmodellen. Men det är svårare för de små företagen, som måste göra allting på egen hand.

Susanne Olofsson säger att det finns utrymme för mer samarbete. Exempelvis kan it-sektorn samarbeta för att få kompetent arbetskraft till Åland.

– Det kan kännas skört om man flyttar till Åland för att arbeta på ett företag, men kanske inte trivs där. Då är det viktigt att visa på bredd, att det finns flera företag som har samma behov. Då kan det vara lättare att flytta till Åland.

De framtida utmaningarna för Ålands näringsliv har inte ändrat sedan 2019, när Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) gjorde sin senaste omvärldsbevakning. Fortfarande är det it-branschen som Åland behöver satsa på.

– På Åland finns det flera framgångsrika bolag inom it-branschen. De är inte begränsade av skattegränsen eller koldioxidutsläpp. Där finns stor potential. Grön energi är också en framtidsbransch. Pandemin blev ett uppsving för upplevelseturism och där finns en stor potential att bli en säsongsförlängare, säger Susanne Olofsson.

Den åldrande befolkningen ökar också efterfrågan på välfärdsteknik och där tror Susanne Olofsson att behovet av digitala tjänster ökar.