Den svenska experten Ulf Eriksson har jobbat med frågor som rör vatten i 45 år. På uppdrag av Ålands vatten har han lett utredningen av förutsättningarna för en ny vattentäkt på Åland.

Företaget försörjer hela fasta Åland samt Vårdö med vatten. Det ägs av landskapet, Mariehamns stad och elva kommuner.

I dag tas dricksvatten från Dalkarlby träsk, Långsjön och Markusbölefjärden. I utredningen har man undersökt alternativ för framtiden, som Vargsundet och Västra kyrksundet. Men det visade sig att sjöarna inte hade tillräcklig kapacitet. Förhoppningarna var stora på Östra kyrksundet, men även där upptäcktes brister.

– Där finns problem med låga syrehalter, då frigörs även mangan vilket ger färg som är svår att filtrera bort. Det är inte ett bra ställe att satsa på, säger vd:n Christian Nordas, som presenterar utredningen vid en presskonferens.

En restaurering av sjön är så gott som utesluten, förklarar Ulf Eriksson som är med på länk.

– Ska man ta bort det som ger syrebrist måste man avlägsna bottenskikt. Det innebär i praktiken mängder av lös gyttja, var ska man lägga den? Bara av miljöskäl finns det anledning att inte jobba i den riktningen. Vad det kostar ska jag inte ens spekulera i.

Misskött skydd

Det som återstår är att göra som Öland och Gotland – att ta vatten från Östersjön. Beskedet att åländska sjöar inte är dugliga nog att använda till dricksvatten kom oväntat.

– Vi blev alla chockade. Jag trodde att Östra kyrksundet var ett alternativ, och att Östersjön inte ens var aktuellt, säger styrelseordförande Camilla Gunell.

Hon menar att upptäckten visar att skyddet av sjöarna har misskötts.

– I somras var det så dålig status i Markusbölefjärden att till och med kräftorna kröp upp på land. Det är sorgligt.

– Men det här är fakta, nu får man gå vidare med de optioner vi har.

Nästa steg i utredningen var att ta reda på vilken plats i havet som vore mest optimal att välja för vattenintag. Man har kommit fram till att det är vid Högskär utanför Hammarudda i Hammarland.

– Vi sökte en djup plats i havet, men ändå så nära huvudledningen som möjligt för att kunna bygga ihop med befintligt vattenledningsnät, säger Christian Nordas.

Bra vatten ett måste

Tidigare var den uppskattade kostnaden för en ny vattentäkt runt tio miljoner euro. Men en havsvattentäkt med modern filterteknik blir en betydligt dyrare satsning, cirka 35-45 miljoner euro.

– Att hitta finansieringslösningar är a och o. Utgångsläget är att hitta extern finansiering, alla kostnader ska inte läggas på konsumenten. Ändå är vatten väldigt billigt, skulle vi höja priset med tio procent kostar det konsumenten tio euro extra per år, säger Christian Nordas.

Tanken är att finansieringen ska bestå av både extern finansiering, höjt aktiekapital och höjd avgift.

Nästa steg är att Ålands vatten ska diskutera vidare med ägarna och få med dem på tåget. Man har redan hunnit ha två överläggningar med landskapsregeringen (LR).

– LR har stor förståelse för att vi behöver samverka kring det här. Vi behöver deras hjälp med att se över vilka medel vi kan söka från EU, säger Camilla Gunell.

– Klarar vi inte av att ha en tillräcklig vattenförsörjning för Ålands behov kommer en dag då det blir en konkret broms för Åland att växa, både i befolkningsmängd, turism, antalet företag och industrier. Det måste vi med alla medel se till att det inte händer. Det här är ingen kommunalteknisk sak, utan en viktig samhällsstrategisk fråga.

I maj har Ålands vatten bolagsstämma, och då hoppas man ha kommit vidare i frågan om finansiering.

Enligt Ulf Eriksson har det tagit svenska kommuner i snitt 10-20 år att genomföra motsvarande projekt, från att få fram pengar för investeringen till att få tillstånd, projektera och bygga.