Kommunernas socialtjänst r.f., KST, presenterade i måndags sitt budgetförslag inför 2023 för sina medlemskommuner.

– Det gick bra. Vi presenterade vår budget och våra framtidsplaner, varför kostnaderna ökar här och där, och det ställdes en del frågor men det var ingen som uttryckte några åsikter. Nu tar alla med sig siffrorna hem och diskuterar igenom dem, säger Runar Karlsson.

Han säger att årets budget ser ganska bra ut.

– I fjol gick vi enligt prognosen en knapp miljon under budget, men underbudgeterar vi nu och spräcker den budgeten får vi i stället kritik för det, så det är bättre att räkna med lite mer spelrum nu, säger han.

Den sammanlagda budgeten är 33,3 miljoner euro, varav 18,8 miljoner utgör personalkostnader, 10,7 miljoner går till köp av tjänster och kring 3,7 miljoner går till övriga poster.

Hyreskostnaderna ökar med totalt 372.000 euro, och man ska även inleda ett nybygge av en lokal på Svedgränd i Mariehamn.

”Saknas förklaring för miljonen”

Jomalas kommundirektör Christian Dreyer hade däremot redan innan förbundets budgetseminarium skrivit ett förslag till kommunstyrelsen om att budgeten skulle skäras ner med en miljon. Verkställs budgetförslaget innebär det att Jomalas utgifter ökar med cirka 500.000 euro, och Christian Dreyer, som även sitter i KST:s styrelse, anser att vissa av kostnaderna inte är tillräckligt väl motiverade och redogjorda för.

– Jämför man med bokslutet för 2021 ökar kostnaderna med tre miljoner, och två av dem går till vad vi anser är tydligt förklarade utökningar av verksamheten, till exempel det nya boendet. Men så vitt jag ser finns ingen förklaring till den tredje miljonen, säger han.

Han förtydligar att det är förvaltningens förslag och inte ett styrelsebeslut man önskar se ändringar i.

– Syftet med den här rundan är att samla in kommunernas input, och det här är vår. Vi vill även se att man räknar med landskapsandelarna. Det kan vi ha en viss förståelse för att man inte har gjort, eftersom det inte fanns någon officiell prognos för vad summan kunde bli när budgeten gjordes. Men i Jomala försöker vi göra vår egen uppskattning av andelarna om inget officiellt besked har kommit, och det har inte KST gjort, säger Christian Dreyer.

I budgetförslaget prognostiseras att landskapsandelarna uppgår till ungefär 3,4 miljoner euro, en ökning med 92.000 euro från i fjol. Man noterar även att några av utökningarna, som anslag för att anställa en personalsekreterare och en fastighetsingenjör, kan anses vara icke nödvändiga.

Vid Jomalas kommunstyrelses möte i måndags godkändes förslaget om att inte omfatta budgetförslaget, utan att i stället önska att kostnaderna minskas med en miljon medan intäkterna justeras upp gällande landskapsandelar.

Även Lumparlands kommun har inför sitt styrelsemöte nästa vecka lagt ett förslag om att man inte kan omfatta en kostnadsökning på nästan två miljoner, utan vill se ett nytt budgetförslag. Lumparlands andel av KST:s kostnader skulle öka med kring 19.000 euro.

”Priset för hygglig service”

Runar Karlsson tror att det skulle vara ett misstag att göra några större nedskärningar i budgeten.

– Styrelsen har fastställt serviceplaner och nivåer utgående från olika patientgruppers absoluta rättigheter, och ibland från individuella prövningar. Styrelser och tjänstemän kan sedan göra striktare tolkningar, men då får de här klienterna försämringar i servicen, och den vägen borde vi inte ta.

Han säger att för stora nedskärningar riskerar leda till en ond spiral.

– Erbjuder man låga löner blir yrket mindre attraktivt. Då får vi mindre personal på samma arbetsbörda, vilket leder till mer jobb för den personal som finns, vilket på sikt leder till stress och utbrändhet. Vi har redan varit både nära och över den gränsen. Styrelsen accepterar inte det utan ämnar arbeta för personalens hälsa. Dessutom behövs det högre löner för kvinnodominerade yrken, säger han.

Han förklarar att en del av kostnadsökningarna är oundvikliga, och att andra är ett resultat av att man vill erbjuda en hygglig servicenivå och en meningsfull vardag för sina klienter.

– Vi får mindre Paf-stöd för Fixtjänsts verksamhet, vi ska dela ut allmänna löneförhöjningar om sammanlagt ett par hundra tusen, och tillsätta nya närvårdare så att närståendevårdens kostnader ökar med mellan 100.000 och 200.000 euro. Många av våra klienter är mer rörliga nu när pandemin har trappat ner, och brukar färdtjänsten som de har rätt till mer. I år ska vi även bygga nytt, hyra upp ett hus på Mariegatan och vi har ett tjugotal klienter i kö. Jag kan inte se vad man kan skära i utan att servicen blir stramare och sämre, och en del av vår uppgift är att jobba för att förebygga framtida problem och att patienter mår ännu sämre, säger Runar Karlsson.