Forskarstudenten Lukas Alex från Universität Münster i Tyskland har befunnit sig på Åland under två veckors tid för att leta material till sin doktorsavhandling. Avhandlingen handlar om forskare som varit verksamma inom humangenetiken i Västtyskland efter andra världskriget, och frågan som ställs är hur den humangenetiska forskningen sett ut och ändrats före och efter år 1945. En av de forskare han valt ut till sin avhandling är professor Wolfang Lehmann, som tillbringade mycket tid på Åland. Lehmann forskade bland annat om Von Willenbrandska sjukdomen, en av de vanligaste ärftliga blodsjukdomarna och som dessutom var väldigt vanlig på Åland. Tack vare utförlig folkbokföring av den åländska befolkningen och den låga geografiska rörligheten bland ålänningar lyckades man kartlägga generna som förde sjukdomen vidare.

Donerat av Folkhälsan

Lukas Alex säger att han innan forskningsuppdraget inte hört talas om Åland. Det var efter att han kommit i kontakt med Wolfgang Lehmanns son i Tyskland som han fick tillgång till brev Lehmann hade skrivit till den åländsk-finska läkaren och forskaren Aldur Eriksson och den finska forskaren Henrik Forsius som han undervisade i humangenetik.

– Jag började då fundera över var resten av materialet kan finnas och tog kontakt med riksarkivet i Helsingfors som hänvisade mig till Ålands landskapsarkiv, säger Lukas Alex.

Landskapsarkivarie Åke Söderlund säger att Wolfgang Lehmanns arkiv om forskningen donerades till landskapsarkivet 2013 av Folkhälsan i Helsingfors. Innan hade arkivet funnits i Lehmanns hem i Tyskland, i Amsterdam samt på riksarkivet i Helsingfors.

– Folkhälsan ville egentligen att arkivet skulle finnas på riksarkivet, men riksarkivet ansåg att det var så pass känsligt material att de avstod från det, och därmed fick det komma till Ålands landskapsarkiv, säger han.

Han poängterar också att Wolfgang Lehmanns arkiv innehåller mycket personlig data och är därför enbart för vetenskapligt syfte.

1976 började den åländska fysikern Dag Nyman forska i sjukdomen med nya metoder, men baserade på Lehmanns tidigare resultat. Genom de nya metoderna kunde man senare klargöra orsakerna bakom Von Willenbrandska sjukdomen.

– Jag fick chansen att diskutera med Dag Nyman om sjukdomen och forskningen bakom, vilket var väldigt intressant, säger Lukas Alex.

Intresserad av det
åländska folket

Lukas Alex säger att han gått igenom ungefär 20 volymsamlingar av Wolfgang Lehmanns verk.

– De innehåller flera brev han skrivit, olika testresultat och manuskript som varit väldigt intressanta att gå igenom, säger han.

Förutom forskningen på Von Willenbranska sjukdomen intresserade sig Wolfgang Lehmann även för de åländska och samiska folken, eftersom de ansågs som isolerade folkgrupper, och var därmed intressanta forskningsobjekt inom humangenetiken. Han var också en expert inom daktyloskopi, en metod där man studerar finger-, hand- och fotavtryck.

– Förutom forskningen han gjorde inom humangenetiken är Lehmann också intressant på det viset att han förblev politiskt neutral under andra världskriget, till skillnad från andra forskare som på flera sätt deltog i de brott som nazisterna utförde, säger Lukas Alex.

Han reste tillbaka till Tyskland i fredags för att sammanställa all information han hittat på Åland.

– Det slutliga resultatet är långt ifrån färdigt, jag har ännu mycket mer fakta att leta, men detta gav mig mycket nödvändig information att använda i min avhandling, avslutar han.

Julina Grüssner