Den 25 maj följde Ålandstidningen med när ett antal sökande till Ålands yrkesgymnasiums vindkraftsutbildning skulle testas på hög höjd. Att inte drabbas av svindel är ett måste om man vill bli vindkraftstekniker. Andra krav för att komma in på utbildningen är bland annat att man har någon form av teknisk gymnasieutbildning och att man kan prata engelska. I december 2024 ska eleverna kunna få arbete exempelvis som reparatör eller montör på ett vindkraftverksbolag.

Den som var först upp i stegen då för snart ett halvår sedan var Johnny Ahlström.

– Det var lite pirrigt så klart när det är nya grejer, så jag är inte opåverkad av det. Men det var inte obehagligt, sade han då till Ålandstidningen.

Han sade också att han sökt utbildningen för att få ett mer varierande arbete.

– Jag hoppas att det är tillräckligt många som vill gå den, så att den blir av, sade han.

Och det blev den. En och en halv månad in i utbildningen lyssnar tolv elever på morgonens lektion i Hela Hälsans gamla lokaler på Neptunigatan 5. Hit flyttade utbildningen nyligen, i yrkesgymnasiets lokaler fick de inte plats.

I de nya lokalerna finns plats att ta in stora delar från vindkraftverk, något som kommer att behövas så snart den teoretiska delen är avklarad och det är dags att börja skruva.

Lärarna på yrkesgymnasiet drar vissa kurser, de kurser som de har kompetens för. Men eftersom det är en ny utbildning krävs nya kunskaper. Henrik Lindqvist från Gridlink är projektledare för utbildningen, han håller i vissa lektioner och även annan personal från Gridlink undervisar. Ansvarig lärare är Andreas Braml som är inhyrd. Andreas Braml är energiingenjör och har dessutom pedagogisk erfarenhet.

Vindkraftsbolagen sponsrar

I dag är det teori som gäller. Nästa vecka är det dags för den viktiga säkerhetsutbildningen. Den är ett måste för att man ska få lov att gå upp i ett vindkraftverk. Kursen är på fyra dagar och innehåller allt från första hjälpen till brandutbildning.

Nästa termin ska eleverna ut på sex veckors praktik. De får själva ansvara för att få en praktikplats men skolan hjälper till om det behövs. Och här finns förhoppningar om att de stora vindkraftbolagen ska erbjuda platser. Bolagen är redan involverade i utbildningen.

– Vi är glada att flera vindkraftsbolag vill samarbeta med oss, vi håller på att skriva avtal med de största. De kommer bland annat att sponsra kläder så eleverna slipper betala för egna, säger Marika Kvarnström, kommunikatör på Ålands yrkesgymnasium.

Robin Berglund har tidigare arbetat bland annat som plåtslagare och bartender. Han är dessutom nyutexaminerad verkstadsmekaniker. Han ser fram emot praktiken och har förhoppningar om att få göra den på Åland.

– Men går inte det får man söka sig till Finland eller Sverige.

Han är nöjd med utbildningen och tycker att han har lärt sig mycket.

– Vi har bland annat lärt oss om säkerhet och om hur ett vindkraftverk fungerar. Det är mycket saker som man inte tänkt på tidigare. Vi var på studiebesök på Långnabba, det var kul och intressant. Vi får fortfarande inte gå upp men efter säkerhetskursen så.

Är utbildningen som du trodde att den skulle vara?

– Jag vet inte vad jag tänkte att den skulle vara, men jag lär mig något nytt varje vecka.

Johnny Ahlström tar tidigare arbetat som fartygselektriker. Han ville prova något annat och då blev det utbildningen till vindkraftstekniker.

– Det här ligger i tiden på flera olika sätt.

Vad tycker du om utbildningen?

– Jag tycker att den efter omständigheterna är bra. Det är svårt att anpassa en utbildning för alla, vi har alla olika bakgrund. För vissa är en del självklarheter medan andra har lättare för andra delar. Nu börjar vi från grunden, det är mycket terminologi.

Är det något som inte har fungerat?

– Det skulle ha kunnat vara lite mer planerat. Vi har hoppat mellan olika rum att sitta i, men nu är vi här och det är bra. Det har varit lite dålig kommunikation men jag har full förståelse för det. När kursen har gått ett tag så blir det bättre.

Så du ångrar inte att du började?

– Absolut inte.