Anders Wiklund visar Ålandstidningen runt i OX2:s lokaler i Blomstringe bakom Maxinge. Det går snabbt, informationen flödar. Tempo tycks vara företagets Ålandschefs, eller ö-ambassadör som han hellre kallar sig, ledord.

Tempo är nämligen också något som ofta återkommer när Anders Wiklund berättar om projektet med storskalig havsbaserad vindkraft.

– Är det något Åland behöver ha är det nya industrier och tillväxt. Vi behöver ha nya områden förutom shipping och chips, slangar och spel som ger oss tillväxt. Och det finns ingen bättre kandidat för det än grön energiomställning som är bra för miljön och bra för landskapsplånboken. Därför är det också viktigt att det finns ett tempo, för ju mer försenat det blir desto större uteblivna intäkter blir det.

Konsultföretaget Afry tog förra vintern fram en beräkning av hur mycket intäkter en fullt utbyggd havsbaserad vindkraft skulle kunna generera för Åland. Med arrenden, skatter och ny serviceindustri beräknas Åland kunna räkna in 200 miljoner euro årligen.

Ni har analyserat havsbotten, hur långt framme är ni i ert arbete?

– MKB:n (miljökonsekvensbeskrivningen) är vi ungefär 50 procent igenom. Bottenanalyserna är vi helt klara med men det tar några månader att processa all data.

Finns det något som kan göra att ni säger att ”det funkar inte här”?

– Visst kommer det att vara områden som vi plockar bort. Det maximala byggandet är ju teoretiska modeller beroende på hur stora ytorna är och hur stora turbinerna är. Men det kommer att vara några som far bort på grund av geofysiska orsaker, hur botten ser ut, fågelstråk och även andra orsaker som gör att det inte är bra att bygga där.

– Men jag skulle säga att jag är övertygad om att det går att bygga jättestora parker, de största i världen, det går att göra.

Storleken har betydelse

Storleken har betydelse i vindkraften, säger Wiklund. Dels handlar det om själva monteringen där en större vindkraftspark blir mer kostnadseffektiv att bygga upp än en liten. Men det handlar också om en kamp för att alls få några vindkraftverk och kablar.

– Det är också en viktig del för landskapsregeringen att tänka på. Om man bestämmer sig för att man börjar med att bara arrendera ut en liten del blir det svårare, allting under 50, 60, 70 turbiner gör det svårt att ens komma in i kön till turbinleverantörerna.

Till skillnad från konkurrenten Ilmatar har OX2 valt att hålla informationsträffar om projektet i stället för att delta i debatter i sociala medier eller på insändarplats i tidningarna.

– Vi har sett när vi driver projekt, vi har ju 60–70 projekt som pågår i hela Europa, att det aldrig det skapar något värde att gå in i debatter på Facebook. Det polariserar bara.Vi gör det i stället genom dialog, genom träffar.

Men hur får du vindkraftsskeptikerna till de mötena?

– På vårt senaste möte var det många som hade nyttigt kritiska åsikter. De var på plats och hatten av för det, det var jättebra. Vi har säkert träffat 2.000 personer under hösten och kommer att fortsätta med det. Det finns, gudskelov, fler sätt att föra dialog än via Facebook, säger Anders Wiklund.

Vid sidan av mötena försöker OX2 besvara alla frågor som uppkommer på sin hemsida, säger Wiklund. En av dessa är vad som händer om något går snett under projekttiden och hur man då kan garantera att landskapet inte blir stående med ett antal vindkraftverk som måste monteras ned.

– Oj, vad vi har svarat på det, säger Anders Wiklund.

– I alla projekt man bygger har man en exit med, men tar höjd för att du möjligtvis ska plocka bort kraftverken också. Sedan jobbar man med bankgarantier, försäkringar och så vidare. Men framför allt så bygger man ju på platser som är bra för vindkraft. I dag jobbar man snarare med uppgraderingar i stället för att plocka bort dem.

Subjektiv fråga

En annan fråga som ställs är hur en vindkraftpark påverkar horisonten från norra Åland.

– Det är den svåraste att svara på för det är en väldigt subjektiv fråga. Men de kommer att vara väldigt långt borta och vi vet heller inte om de blir 200 meter eller 400 meter höga. Det har avsevärd skillnader för hur det ser ut. Sedan vet vi ju heller inte var det går att bygga, säger Anders Wiklund och konstaterar också att det ännu är för tidigt att säga var i det utpekade havsområdet man kommer att bygga parken.

Han påpekar också att allmänheten under hela januari kan lämna in önskemål om vad man vill att OX2 ska ta med i sitt miljökonsekvensarbete.

– Det här är allt vi undersöker, fågel, fisk, olika arter, djupkurvor, hur fladdermössen rör sig och allt möjligt. Det är nu man ska lämna in och säga att glöm inte att det här ska också tas i beaktande, säger Anders Wiklund och håller upp kompendiet man tagit fram med alla fakta.

I samband med det hörande om vindkraften som lagtingets finans- och näringsutskott höll i november kom en stor del av diskussionen att handla om vem som finansierar vindkraftsprojektet.

Finansieringen, framför allt kinesiska pengar, blev en stor grej. Hur kan man garantera ett sunt kapital bakom projektet?

– Alla bolag, oberoende form, kan köpas när som helst. Då kan ett börsnoterat bolag vara en fördel för då är det transparent och man ser vad som händer.

– Vi har bara två partners för vår åländska satsning, Ålandsbanken och Ikea. Vi har sagt att ska man bygga för miljarder så kan det mycket väl vara så att det behövs ytterligare en partner, men då ska det göras noggrant och så att det är bra för Åland och projektet. Det finns inte ens en teoretisk chans att det kommer in ryska eller kinesiska ägare för det är redan reglerat i partnerupplägget med Ålandsbanken.

Stora investeringar krävs

Vid sidan av själva vindkraftsparkerna kommer det också att behövas stora investeringar i infrastruktur, både vägar och hamnar, säger Anders Wiklund. Men han är också tydlig med vem som ska stå för kostnaderna för dessa.

– Allt privat. Det finns inte en euro som vi har räknat från samhällsmedel. Vi har inte räknat med att det här ska kosta de åländska skattebetalarna, inte en cent.

När det läggs fram så där känns det nästan som något som är för bra för att vara sant för Åland?

– Ja, men man kan fråga vad det kommer med för nedsida. Jo, vi får kanske leva med att vi ser något ute i havet. Så är det. Och att det blir mycket konstruktion vid olika tillfällen. För det finns inget projekt som inte har någon nedsida. Om man tycker att det är skitfult när man är ute med båten, så ja, det är konsekvensen. Men det måste vägas mot hela uppsidan, säger Anders Wiklund.