När beredskapen behöver höjas och samordnas på Åland, vid till exempel naturkatastrofer, pandemier eller krigssituationer, är det samrådsdelegationen för beredskapsärenden som håller i trådarna. I den är landshövding Peter Lindbäck ordförande och lantrådet Veronica Thörnroos (C) vice ordförande. Därutöver finns tjänstemän från både statens sida och landskapets sida representerade. Beredskapsfrågor är finsk behörighet, men en överenskommelseförordning stipulerar samarbete mellan de statliga myndigheterna på Åland och landskapets myndigheter.

Om kriget i Ukraina skulle sprida sig, eller om någon form av hot föreligger mot Finland och Åland, kan samrådsdelegationen aktiveras. Men än så länge har så inte skett i samband med situationen i Ukraina.

–  Frågan ligger på den högsta centrala statsmakten, republikens president i samförstånd med statsrådet, regeringen, säger Peter Lindbäck.

Planer i skick

Han säger att de åländska planerna är i skick och att man övat kontinuerligt på olika scenarier. Däremot ska man på regional nivå inte agera alls i det känsliga säkerhetspolitiska läge som nu råder.

– Vi ska sitta stilla i båten på den regionala nivån och vara förberedda på att det kan komma förväntningar på oss att agera på ett sätt eller annat, säger landshövdingen.

När Ålandstidningen talar med honom under torsdagseftermiddagen har ännu ingen information kommit till Ämbetshuset från Helsingfors, men det överraskar inte Peter Lindbäck.

– De har nog inte ansett att det ännu i det här skedet har funnits anledning att förvänta sig konkreta åtgärder vad gäller självstyrda Åland, säger Peter Lindbäck.

Följer utvecklingen

Lantrådet Veronica Thörnroos och hennes landskapsregering (LR) har heller inte tagit initiativ till några extra åtgärder med tanke på det säkerhetspolitiska läget.

– Nej, det kan jag inte säga att vi gjort. Jag har fått information från lite olika håll om hur man uppfattar läget. Jag har mejlat mina kollegor i regeringen men vi har inte talats vid, säger hon.

Hur följer du utvecklingen?

– Dels via massmedia, men främst från försvarsmakten. Vi har egentligen ingen operativ del i det här skedet, vi är faktiskt ett subjekt eftersom utrikespolitik inte är vår behörighet. Men det betyder inte att vi inte följer med.

Hur ser kontakten med försvarsmakten ut?

– Den sker via förvaltningschefen John Eriksson. Det finns flera olika kontaktgrupper, det finns ett informationsutbyte hela tiden, säger Veronica Thörnroos.

– Alla är vi bekymrade över situationen, speciellt över det mänskliga lidandet. Det är alltid människorna som drabbas hårdast i krig.

”Mår illa”

I Helsingfors har Ukrainakrisen diskuterats intensivt de senaste dagarna, berättar Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

– Många upplever precis som jag att man mår illa och att man är alldeles oerhört berörd av händelserna. Det Ryssland gör är vidrigt och ofattbart, säger han.

I riksdagen har diskussioner förts under dagen, men ett normalt splittrat parlament står enat i stödet till Ukraina, säger Löfström.

– Hela riksdagen har fullständig uppbackning till vår regering och president, men också till Ukrainas folk, försvaret av Ukrainas självständighet och suveränitet mot angreppet.

Har det talats något om höjd beredskap i Finland med anledning av utvecklingen?

– Försvarsmakten följer naturligtvis med läget, men som presidenten konstaterade i dag finns det för tillfället inget militärt hot mot Finland och läget i Östersjön är också förhållandevis lugnt. En anledning till det är att Ryssland, enligt oberoende bedömare, har 75 procent av sin försvarsmakt posterad vid den ukrainska gränsen eller i Ukraina, säger Mats Löfström.