Landskapsregeringen har beställt en utredning av Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) om ekonomisk utsatthet. De senaste som gjorts är från 2004, 2012 och 2016.
Forskningschef Sanna Roos vid Åsub säger att det blir en utmaning att mäta utsattheten efter en pandemi.
– Det är klart att pandemin påverkat ekonomisk utsatthet på ett exceptionellt sätt. Vi ser ännu i dag effekterna av det, säger hon.
Åland införde extra stödformer för att lösa de akuta behoven under pandemin och det måste beaktas i den nya utredningen. Liksom i tidigare utredningar ska man titta på de stöd och bidrag som Åland har egen behörighet över, som utkomtsstöd, barnbidrag och bostadsbidrag och hur de samverkat.
Sanna Roos säger att resultatet kan variera beroende på vilka mätinstrument man använder för en utredning.
– Vanligtvis använder man den relativa fattigdomsgränsen men den är inte så känslig för inflation. Det behövs därmed olika mätinstrument. Olika instrument ger olika pusselbitar, säger Sanna Roos.
När man talar om relativ fattigdom är det i förhållande till det lokala samhället. Därför måste man se på just de åländska siffrorna som jämförelse.
Material från 2021
Det material som används i utredningen är från 2021. Det visar effekterna av pandemin, men inte av den stigande inflationen som påverkar hushållens ekonomi just nu. Underlaget för utredningen består av individanpassat material för Åland som fås från FPA, Statistikcentralen och Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Vad använder man utredningen till?
– Det ger underlag för beslutsfattandet om olika stödformer.
Utredningen kan visa hur de olika hushållstypernas ekonomiska situation förändrats, hur olika stödtyper kunnat bemöta problemen och om det behövs justeringar. Genom den nya utredningen kan man följa upp situationen från 2016.
– Vissa grupper har fått det bättre, medan andra fått det sämre. Förra gången var ensamma män utsatta, före det var det äldre kvinnor.
Sanna Roos säger att man efter varje utredning fattat beslut för att förbättra för de mest utsatta.
Nu kan man också se om de olika stödformerna var tillräckligt flexibla för att hantera utmaningen med pandemin.
Underutnyttjat utkomststöd
Sanna Roos menar att man ser att inkomstskillnaderna på Åland ökar. Det som tidigare utredningar visat är att utkomststödet inte utnyttjas till fullo på Åland.
– Det är den sista stödformen som ska fånga upp de utsatta. Det är rätt så underutnyttjat på Åland. Fast folk har det dåligt och rätt till utkomsstöd verkar det som att man inte använder det. Man kan nästan prata om ”dold fattigdom”.
Sanna Roos menar att det finns olika orsaker till detta, det kan vara stigmatiserande att ansöka om utkomststöd eller att man saknar information om att man är berättigad till det.
Vad bidrar till ekonomisk utsatthet?
– Det är en svår fråga. Nu har det varit krisåren i kombination med inflationen. Alla berörs av det, men hyres- och livsmedelskostnader är proportionellt större i de hushåll där man här lägre inkomster. Andra har bättre utgångspunkt.
Finns det några regionala skillnader på Åland gällande fattigdom?
– Snarare bland olika befolkningsgrupper. Exempelvis ensamförsörjande föräldrar är mer utsatta. De som redan är utsatta blir mer utsatta i kristider.
Utredningen planeras presenteras efter årsskiftet.
