Utvecklingen av Ålands bnp är negativ, även om den under de senaste 25 åren haft både toppar och dalar, något Ålandstidningen berättade om redan i april.
Men det är utmanande att tolka de åländska nyckeltalen för bnp och ekonomisk tillväxt, säger utredare Johan Flink vid Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub). Åsub sammanställer konjunkturrapporter för Åland två gånger i året. Den senaste rapporten är från april 2023 och bnp är för år 2020.
För Ålands del skiljer sig bnp från de omkringliggande länderna.
– På Åland skapas värde av personer som bor utanför Åland, och ålänningar skapar värde utanför Åland, säger Johan Flink.
Det handlar om exempelvis svenska medborgare som arbetar på åländska fartyg eller ålänningar som arbetar på svenskflaggade fartyg.
– Därför är inte kopplingen mellan produktion och inkomster för Ålands del så tydlig. Ju mindre område, desto större är risken att siffrorna blir missvisande.
Det här kan leda till att det blir svårare att tolka de åländska siffrorna när det gäller tillväxt. Man måste se på flera faktorer än vad ett stort land behöver. Johan Flink nämner åländska siffror för arbetslöshet, vad ålänningarna tjänar, samt produktivitet, det vill säga hur mycket värde som skapas av en timmes arbete.
Överraskande återhämtning
Hur ser situationen ut på Åland just nu? Landskapets finanschef Conny Nyholm sade i april i år att Åland är i en lågkonjunktur senast år 2024, stämmer det fortfarande?
– Om man med lågkonjunktur menar att de resurser som finns inte används fullt ut så kan man säga att pandemin innebär en djup lågkonjunktur och faktumet att till exempel arbetslösheten ännu inte är helt tillbaka, pekar på att det fortfarande finns outnyttjade resurser.
Det finns utrymme att öka produktiviteten på Åland, enligt Johan Flink. För att få ökad tillväxt ska man arbeta fler timmar eller producera mer arbete på en timme än vad man gör nu. För att klara av det finns det olika sätt att agera.
– Antingen kan företagen bli mer effektiva genom nya metoder eller ny teknik. Eller så kan man flytta fokus från en lågproducerande bransch till en högproducerande bransch. Vi har finansbranschen, it-sektorn och industrier som växer, där finns hopp om att de driver på tillväxten. Men i och med att sjöfarten inte växt de senaste åren, tvingar den ner de totala siffrorna.
Åsubs konjunkturrapport har visat att Åland återhämtat sig överraskande fort efter pandemin.
– Det ser bättre ut än vad vi trodde, sjöfarten har ändå återhämtat sig snabbt, säger Johan Flink.
Ta bort hinder
Vad kan det offentliga Åland göra för att öka tillväxten?
– Det offentliga ska se till att det inte finns hinder. För att få en produktionsökning kan man till exempel minska företagens administration. Det gör ett företag effektivare. Man behöver också öka hur många timmar man producerar och där är inflyttning viktigt.
Det innebär att det offentliga Åland behöver hjälpa till att locka arbetskraft till Åland, sådan arbetskraft som företagen behöver.
– Det är en stor begränsande faktor om det inte finns de kompetenser man behöver.
Vilka områden har brist på kompetent arbetskraft?
– Generellt sett är det högutbildade specialister som är svåra att få tag på på Åland. Och särskilt inom it.
Brist på it-kunnig personal är ett problem både för det privata näringslivet och för det offentliga Åland. Johan Flink säger att eftersom problemet är gemensamt med omkringliggande regioner, måste Åland konkurrera med dem.
Utbildningen på Åland har potential att säkra framtidens arbetskraft. Genom att ha bra utbildning kan man också motverka benägenheten att flytta bort från Åland, säger Johan Flink.
Vad kan det privata näringslivet göra för att locka till inflyttning?
– Göra arbetsplatsen attraktiv när det gäller lön och arbetsförhållanden.
Ålänningarna blir äldre
I de flesta sammanhang lyfts den demografiska utvecklingen som ett problem, även här. Den åldrande åländska befolkningen blir förhållandevis stor i framtiden om man ser på antalet yngre personer som ska försörja den.
– Det innebär både brister i arbetskraft och ökat tryck på dem som arbetar.
Är det inflyttning som är lösningen?
– Om vi pratar om tillväxt behövs det inflyttning.
Ett annat sätt att minska bördan för dem som ska försörja en åldrande befolkning är att beta av den digitala skulden som Åland har.
– It-frågor handlar inte bara om it-branschen. Det ger möjlighet för alla branscher att göra saker effektivare. Det minskar arbetsbördan och man kan producera samma tjänster på färre arbetstimmar.
Hur ser den framtida utvecklingen ut?
– Det är svårt att säga utgående från de siffror vi har nu. Senaste bnp är från 2020, så vi vet inte exakt hur återhämtningen efter pandemin ser ut. Vi har bara preliminära siffror för de senare åren. Men jag skulle säga att om man vill ha en bild av det ekonomiska läget räcker det inte med att se på tillväxtsiffror. Man måste ha en brett perspektiv för att se på den allmänna ekonomiska utvecklingen.
Det som ser bra, eller kanske bäst, ut av de åländska siffrorna är arbetslösheten, säger Johan Flink.
– Den siffran kom väldigt snabbt ner efter pandemin. Den ligger över den vi hade före pandemin, men vi har ändå en låg arbetslöshet.
Oroande är däremot den åländska produktiviteten.
– Vi har lägre produktivitet jämfört med Finland när man ser på bnp över en längre tid.
Johan Flink säger att mycket också hänt inom sjöfarten som gör analyserna svårare.
– Man måste göra skillnad på vad som produceras inom ett område och vad som är inkomster. Det som sker vid ett flaggbyte från Åland till Sverige är att bnp minskar för Åland även om inkomsterna inte nödvändigtvis minskar. Det är viktigt att ha med sig.
