När Roger Höglund offentliggjordes som ny finansminister i landskapsregeringen (LR) strax före jul hade han redan ett tag varit med i både diskussioner och spekulationer. Samtidigt höjdes en del ögonbryn över att en förvisso erfaren kommunpolitiker, men i princip nybörjare i landskapspolitiska sammanhang, skulle ta över en av de tyngsta ministerportföljerna.

– Jag kan förstå det. Men man ska inte tvivla på sig själv, det kan bli jobbiga dagar om man tänker att ”hur ska jag klara av det här?”. Det här är det uppdrag jag blev tillfrågad om och som jag gick in för. Då måste jag visa att jag klarar det, säger han.

När du presenterades som finansminister sade du att det inte var ett lätt beslut. Hur känner du i dag?

– Det jag visste att skulle hända var att man måste ställa om sitt liv ganska mycket. 

Han har bland annat fått lämna sin roll som fullmäktigeordförande i Finström och en del styrelseuppdrag.

En samarbetspolitiker

När Ålandstidningen träffar Roger Höglund har det gått en knapp vecka sedan han avgav sin ministerförsäkran.

Någon ”dramatik” att hoppa in i LR under en pågående mandatperiod ser han inte.

Hur skiljer sig din politik från Torbjörn Eliassons (C)?

– Jag tror att Tobben och jag har fler likheter än skillnader. Vi är inte krångliga, och jag tror att vi är ganska mycket samarbetspolitiker. 

Vill ”skruva tillbaka”

Som långtida kommunpolitiker tycker han att kommunernas ekonomi är ”oerhört intressant”.

– De har problem med att skatteintäkterna är så svåra att uppskatta. När det dessutom kommer en pandemi stökar det till skatteintäkterna ännu mer. 

– Men det är oroande, för det är kommunerna som håller i basservicen. De flesta är i kontakt med någon kommunal service dagligen. Det betyder att den kommunala sektorn måste fungera.

Vad kan LR göra för att underlätta för kommunerna?

– Jag tror inte att jag efter fyra dagar vill uttala mig så mycket om vad man ska göra. En sak jag tror att man skulle behöva titta på är lagstiftningen. Vi vet att kommunerna har blivit påförda lagstiftning och nya kostnader och det finns en gammal regel som säger att när landskapet påför kommunerna kostnader genom ny lagstiftning ska man också finansiera det. Det har väl aldrig riktigt fungerat och då borde man titta på den lagstiftning man nu gjort som har drabbat kommunerna: Finns det något där som man kan ändra på utan att invånarna får det sämre, helt enkelt skruva tillbaka. Men man ska också komma ihåg att lagstiftning görs av en anledning, för att göra det bättre för invånarna.

Att prata om strukturella förändringar är bra, säger Roger Höglund, men det finns ett men.

– Det jag skulle vilja göra på riktigt är att ta reda på vad det innebär och definiera det. Jag är inte säker, vad finns det för reformer som kan göras?

Arbetslösheten ”en tragedi”

Att få Ålands ekonomi på fötter i coronapandemins spår blir en gigantisk uppgift. Som finansminister faller frågan nu på Roger Höglunds axlar.

– Det kräver att vi jobbar tillsammans i regering och i majoritetsblocket, för inte är det så att Roger Höglund löser Ålands ekonomiska problem ensam.

En stor utmaning han ser just nu är kommande sommar och hur pandemiläget ser ut då.

– Blir det en sommar till med stängda gränser eller att folk ogärna reser är vår turistsektor väldigt sårbar. Man kanske klarar av en dålig säsong, men blir det ännu en säsong utan de besökare man har räknat med och trott på, då kommer det att bli väldigt tufft för många företag.

Den höga arbetslösheten är ”förödande”, säger han.

– Det är en tragedi för den som inte har jobb, det är en fråga vi måste jobba med, hur vi eventuellt kan minska arbetslösheten. Där finns inga givna svar, utan vi måste hoppas att samhället drar igång, att företagandet växer och att rederinäringen kommer tillbaka så gott det går.

– Allt handlar sist och slutligen om pengar, vare sig man vill säga det eller inte. 2021 kommer inte heller att bli något höjdarår för LR, eftersom vi lyfter lån genom en fullmakt.

Vad tänker du om fullmakten?

– Att den var svår att undvika. Det man gjorde i fjol som var helt nödvändigt och väldigt klokt av LR var att man ordnade stöd för företag och ökade dagpenningen. Man gjorde stödåtgärder för att hålla samhället igång och allt det kostar pengar.

Risk för utflyttning

Något annat som bekymrar honom är hur landskapets intäkter kommer att se ut framöver. Det nya ekonomiska systemet som trädde i kraft vid årsskiftet är ”väldigt sunt”, men det skapar nya utmaningar, säger han.

– Det bygger på att företagshjulen snurrar på Åland och att vi har en befolkning som gärna ökar en aning. Där har vi följande utmaning: Är det dåligt med jobb, finns det då risk för utflyttning? Vi vill ha inflyttning.

Den första tilläggsbudgeten för 2021 är nästa stora fråga på hans bord. Det blir den här regeringens första egentliga omställningsbudget.

– Det är en viktig budget. Förutom de normala grejerna som är med ska den också innehålla skrivningar om hur vi tänker framåt.

Vad behöver Ålands ekonomi just nu, har du några konkreta idéer?

– Det är klart att efter att jag hade tackat ja till uppdraget förstod jag att nu är det skarpt läge. Under jul- och nyårshelgerna funderade jag mycket på landskapets ekonomi och skrev ner på lappar allt från folk jag vill träffa till sådant jag vill utreda. Jag har lapparna kvar och nu ska jag ta fram dem.

Vill du dela med dig av vad du skrev på lapparna?

– Nej, jag vill att processen ska ske först i samråd så att man hittar varandra och är överens. 

Sitter kvar i fullmäktige

Sin kommunfullmäktigeplats har han kvar, även om han inte längre är ordförande.

– Jag är invald och kan välja mellan att sitta kvar eller ansöka om befrielse. Jag tror att jag sitter kvar, men blir det några frågor som kolliderar med ministeruppdraget kallar jag in en ersättare.

Innan han blev invald i lagtinget var han anställd som ekonomiansvarig för Byggfirma Hans Mattsson som i höstas försattes i konkurs. Då hade han sagt upp sig under våren.

– Jag jobbade där en dag i veckan, men sedan gick det inte att kombinera med lagtinget. Jag får inte uttala mig om kunder, som jag ser företaget som. Men jag var aldrig operativt inblandad i verksamheten, utan det var bokföring, fakturering och löneräkning det handlade om. 

Men 3,5 miljoner euro i skuld till 81 olika företag, det måste du ju ha känt till?

– Min roll var att bokföra, räkna löner och fakturera. Jag har bokfört åt hundratals företag, men jag har aldrig varit involverad i företagens verksamheter. Det är ett ganska begränsat uppdrag jag alltid haft, oavsett vilken bokföring jag har skött.