Det är alltid känsligt när en före detta president uttrycker åsikter i heta politiska frågor. Men än mer så när det handlar om krislägen, så som kriget i Ukraina. Därför är president Tarja Halonen noga när hon väljer sina ord.

– När jag lämnade presidentposten sa jag att jag vill inte kommentera vad den nya presidenten gör, bara när jag kan tacka. Det har jag gjort då och då. Det handlar om att respektera demokratin.

Tar inte ställning

Natofrågan är just en sådan fråga där många vill veta vad Halonen anser, men hon vill inte kommentera det innan landets ledning valt linje.

– President Martti Ahtisari, som var före mig, sa när han avgått att han var för Nato. Jag försöker undvika att säga något på förhand när jag vet att varken president Niinistö eller statsminister Marin kommer att säga vad de tycker före den säkerhetspolitiska redogörelsen är klar. Så varför skulle jag då säga något. Det kan bara störa.

Gör situationen, med ett brinnande krig i vår närhet, att det blir svårare för personer i din eller Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfvens ställning att diskutera dessa känsliga frågor som Kastelholmssamtalen tar upp?

– Naturligtvis. Tidigare har det ofta varit viktiga saker men som inte haft den inverkan i den aktuella diskussionen. Men också för att här i Mariehamn och på Åland är atmosfären mer sensitiv, vi är alla oroade av vad som sker i Ukraina. Därför måste vi vara lite försiktiga, man kan inte dra sådana slutsatser som vi inte har mandat för att göra, säger den tidigare presidenten.

Pressat läge

Finland, och framför allt president Sauli Niinistö, har haft en mycket central roll i västvärldens hantering av kriget i Ukraina. Tarja Halonen är en av mycket få som kan sätta sig in i hur presidentens vardag ser ut just nu.

– Det är mycket pressat. Just i måndags diskuterade jag det med Niinistö, för att höra om hans åsikt innan jag kom hit.

Halonen menar att tiden också förändrats och att debatten om vad statsledare och andra gör är hårdare i dag.

– Situationen i allmänhet nu är annorlunda. Till exempel tonen på sociala medier är mycket hård. Alla regeringsmedlemmar, ministrarna och presidenten men även journalister får hatbrev. Det är något jag tycker är mycket synd, för det är vårt Finland.

Vill inte tillbaka

Till skillnad från Stefan Löfven, som i gårdagens Ålandstidningen sa att det kliade lite i kroppen att få vara med och påverka situationen, längtar inte Tarja Halonen tillbaka till politikens centrum.

– Nej!, säger hon med eftertryck.

– Lyckligtvis är jag inte med. Men naturligtvis känner jag en solidaritet med nuvarande politiker att de måste ta ställning i mycket svåra saker. Jag hoppas att de kan ta bra beslut.

Diskussionen om hur man ska hantera en hatisk samhällsdebatt och diskussionen om hur man skapar nedrustning och fred ligger nära varandra. Vad har samtal som Kastelholmssamtalen för betydelse?

– Jag hoppas att den är positiv. Men hoten som människorna utan namn uttalar är hela tiden en fara. Därför respekterar jag väldigt mycket den öppna diskussion vi haft hela tiden i dessa samtal. Jag tycker också mycket om ordet samtal och jag hoppas att vi är tillräckligt starka för att fortsätta. Människor måste ha rätt att berätta sina historier, även om negativa känslor.

Tror du att oron i samhället är stor i dag?

– Det har blivit värre än tidigare. Vi har först haft två år med corona, och folk blev mycket frustrerade, och nu det här. Men jag hoppas att vi kan inspirera varandra mer. Man kan vara kritiskt, naturligtvis, men man måste förstå att det är svåra tider för alla, säger president Tarja Halonen.