En grön oas i ett tätbebyggt Mariehamn – och dessutom en av relativt få platser som inriktas på barnen. Så beskrivs Lilla holmen i en av de rapporter kring områdets utvecklingsmöjligheter som tagits fram genom åren. Men trots att satsningarna både stötts och blötts har det egentligen inte hänt så mycket kring denna av ålänningar och turister så omtyckta plats.

Bland det som diskuterats – som solcellsdrivna soptunnor, uthyrning av solstolar och en temapark för barnen – har det till exempel blivit intet.

Men det kan det bli ändring på nu. Omklädningsrummen har redan renoverats och de tropiska fåglarna som förr huserade i fågelhuset har fått flytta hem till en privatperson. Sedan två månader har en intern arbetsgrupp inom stadsmiljösektorn också träffats regelbundet för att bolla idéer, och de har 50.000 euro till sitt förfogande nästa år för att få fart på satsningen.

Kaninerna kvar

Stadsmiljöchef Susanne Perander och stadsarkitekt Dominicus Björkstam är två av gruppens medlemmar. De har gått igenom de tidigare utredningarna som gjorts. En del av idéerna återanvänder de, andra är helt nya.

– Men eftersom temat ”Barnens Lilla holmen” löpt som en röd linje genom de tidigare kommittéernas arbete fortsätter vi med det, säger Susanne Perander.

Det betyder till exempel att smådjur som kaniner även i fortsättningen ska finnas på området. Påfåglarna måste hållas inomhus fram till maj på grund av risken för fågelinfluensa. Det innebär i sin tur att äggen kläcks inomhus och ungarna präglas därför inte längre på Lilla holmen, vilket i sin tur ökat antalet rymningar.

Även när de släpps ut får påfåglarna alltså nöja sig med att hållas i en bur. De och hönsen ska dock få större ytor, och troligen byggs buren ut åtminstone norrut, så att den syns även från stranden.

– Vi jobbar mycket med att hitta kompletterande aktiviteter, så att man får liv och rörelse året om, säger Dominicus Björkstam.

Ska rivas

Paviljongen har besiktigats och byggnaden är i mycket dåligt skick.

– Det har varit problem med att ha någon verksamhet därinne eftersom det bara är en kallbyggnad utan ledningar och annat, säger Susanne Perander.

Arbetsgruppen ser det inte som möjligt att bevara paviljongen, utan den ska rivas framöver.

– Konstruktionerna är nu så murkna att det kan vara farligt att vara där inne. Byggnaden var i sämre skick än vi förväntade oss och vi anser att den egentligen inte heller har något kulturhistoriskt värde, säger Dominicus Björkstam.

Många tror att paviljongen är av äldre modell, men stadsarkitekten säger att byggnaden, som uppfördes på 1980-talet, är ett försök att replikera en äldre paviljongsbyggnad som tidigare fanns i området.

Samlingsplats

Området mellan den nuvarande paviljongen och fågelhuset vill gruppen sedan utveckla till en samlingsplats som ramas in av olika aktiviteter. En tanke är att i stadsplanen möjliggöra plats för ett sommarkafé, som på längre sikt också kunde vara öppet året om.

– Vi ser att besökarna här på Lilla holmen har ett behov av kunna sätta sig ner och äta en lättare lunch eller ta en fika, säger Susanne Perander.

Fågelhuset har en extern konsult fått i uppdrag att titta på. Ett problem är nämligen att huset är anlagt på så låglänt mark att bottenbjälklaget blir våtlagt vid extremt högvatten.

– Vi vill titta på om hela byggnaden kan lyftas så att bottenbjälklaget kan byggas på en högre höjd, säger Dominicus Björkstam.

Vad fågelhuset sedan ska inrymma återstår att se, en tanke som diskuteras är att ha toaletter där som är öppna hela året. Det diskuteras också möjligheter för barngrupper att slå sig ner och äta medhavd matsäck antingen utomhus under tak eller inomhus.

Strandpromenad

Även stranden ska få sig en uppfräschning med fasta parasoll, nya sittlösningar och en gjuten promenad mellan stranden och parkområdet samt en tillgänglighetsramp som rullstolsburna kan använda för att ta sig ner i vattnet. Det hoppas gruppen ska vara på plats redan nästa sommar.

I en tillgänglighetsfond finns medel som gruppen kan ansöka om för att finansiera just de senare satsningarna.

– Tanken är att vi också ska tillhandahålla en badrullstol som man kan låna, säger Dominicus Björkstam.

Annat som gruppen diskuterar är nya sittlösningar, muddring och eventuellt också en bastu.

– Allt på Lilla holmen behöver inte heller göras i stadens regi. Till exempel bastun skulle kunna drivas av en privat aktör om intresset finns, säger Susanne Perander.

Klart är att besluten som fattas kring Lilla holmen inte brukar gå obemärkta förbi.

– Folk har olika referenspunkter till området, så det är klart att det väcker känslor, säger hon.

För gruppen är det viktigt att områdets speciella karaktär bevaras, de stora träden ska till exempel finnas kvar.

– Det känns väldigt roligt att jobba med Lilla holmens utveckling. Jag tror att det här är något många väntat länge på.