Ute vid biodlarnas klubbhus vid Stallhagen står Benoît Leroux. Han började med biodling för sex år sedan och driver företaget Åland Honey. 2018 fick han en mejlförfrågan om ett samarbete utöver det vanliga. Det var ett företag i samma koncern som ett stort franskt kosmetikaföretag som var intresserat av att använda åländsk honung i sina skönhetsprodukter. Namnet får han inte nämna av företagssekretesskäl.

– Deras jobb är att hitta ingredienser från hela världen. Många stora kosmetikaföretag använder biodlingsprodukter i sina sortiment, säger han.

Vad tänkte du när de hörde av sig?

– Jag undrade lite hur det skulle gå till egentligen. Vi skickade säkert 200 mejl fram och tillbaka.

Försäljningen sker genom företaget Åland Honey men honungen kommer inte bara därifrån utan också från de åländska biodlarna Torbjörn Eckerman, Marit Wiklöv och Susanna Björkman.

– Vi har ett smidigt samarbete, vi slungar vår honung ungefär samtidigt.

2018 kom personer från företaget till Åland för att undersöka kapaciteten hos deras biodlingar och göra analyser av honungen. Det visade sig att den åländska honungen innehåller rikligt med aminosyror som har en hälsofrämjande effekt på huden.

Förra året gjorde kosmetikaföretaget en nylansering av en tidigare produkt, en olja som nu innehåller åländsk honung och honung från andra öar med småjordbruk och skyddad natur. Oljan marknadsförs som en produkt som uppges få huden att se starkare, hälsosammare och yngre ut. Fler produkter är på gång, däribland fler oljor och krämer.

Hur länge pågår det här samarbetet?

– Jag vet faktiskt inte. 2021 började vi leverera större mängder och de har inte klagat ännu, säger Benoît Leroux och skrattar.

– Vi har ett pågående treårsavtal.

Något mindre än en tredjedel av honungen som Benoît Lerouxs företag producerar säljs till kosmetikaföretaget medan resten säljs till hans övriga kunder.

– I fjol var jag nöjd med skörden, i år är den sämre än vanligt. Det är många faktorer som spelar in, det kan vara att det är för torrt eller för blåsigt där kuporna är.

Nu är det fint väder för bina och då finns goda förutsättningar för att skörda honung av ljung och lind. Benoît Leroux berättar att det är stor skillnad i smak beroende på vilken blomma som nektarn kommer ifrån.

Nu jobbar han deltid med att producera biodlingsprodukter men han har som mål att kunna leva helt på sin biodling.

Surrkvällar

Benoît Leroux är med i Ålands biodlarförening tillsammans med 134 andra medlemmar. Varje torsdag har de så kallade ”surrkvällar” i klubbhuset.

– Vi träffas och pratar om veckan som gått och hur biodlingarna går, säger han.

– Medlemmar kommer hit med frågor och funderingar. Det är mycket erfarenhetsutbyte mellan oss erfarna gamlingar och nybörjarna, säger Yngve Påvall, ordförande i biodlarföreningen sedan många år tillbaka.

Halva klubbhuset används som ett allmänt utrymme för kurser och andra halvan, ”honungsrummet”, kan man hyra för att slunga honung. På våren brukar föreningen anordna kurser i biodling för nybörjare där de kombinerar teori och praktik. På senare år har dessutom konceptet ”företagskupor” dykt upp inom föreningen.

– Det har blivit en trend att måna om de små djuren. De är beroende av oss men vi är också beroende av dem, säger Yngve Påvall.

Företagen betalar en summa pengar för att få abonnera en bikupa i klubbhuset. Biodlarföreningen i sin tur tar hand om kupan och håller ibland föreläsningar hos företagen som sedan får den färdiga honungen. I dag abonnerar fyra åländska företag på varsin bikupa.

– Mellan fem och tio företagskupor vore drömmen, säger Yngve Påvall.