Nato-medlemskapet kan komma att utgöra en utmaning för Finlands förhållning till självförsvar, men Åland kan bli viktigt som ett gott exempel inom alliansen, menar Sia Spiliopoulou Åkermark.
– Läget i världen är oerhört bekymmersamt med eller utan medlemskapet. Vi kan glädjas åt att Ålands status fortsatt är tryggad, men det gör inte världsläget säkrare. Däremot tror jag att Ålandsexemplet kan bli av ännu större vikt än tidigare, säger hon.
En inställning till konflikthantering i stil med Ålandsexemplet blir allt viktigare och mer värdefull i en tid då stormakternas bruk av våld blivit allt mer frikostigt.
– Vår speciella internationella ställning har bekräftats än en gång under medlemsförhandlingarna och det är positivt för hela världen, och speciellt Nato, som mer än någonsin behöver lösningar som bygger på icke-våld. Det har under senare tid skett en expansiv våldsam vändning från både Ryssland och USA. Ukraina är ett unikt exempel, men det finns gott om andra. Ryssland har brukat våld i Nordkaukasus och Tjetjenien och USA i Afghanistan och Libyen på ett sätt som överstiger självförsvar.
Annan syn på självförsvar
Hon tror att det kan uppstå en spänning mellan hur Finland och nationer som främst USA ser på försvarspolitik.
– Finland har traditionellt ägnat sig åt en stark defensiv politik som man kombinerat med en stark och aktiv diplomati och med rättsstatsprincipen. Det är de tre benen man stått på. USA ägnar sig åt en annorlunda ganska offensiv strategi där man definierar fiender och följer dem kring världen. Där kan uppstå spänningar, och jag tror det kan bli en svår och intressant tid för Finland framöver, säger Sia Spiliopoulou Åkermark.
Att Finland hamnar under Natos kärnvapenparaply ungefär samtidigt som Ryssland placerar ut kärnvapen i Belarus ser hon som en oroande utveckling.
– Jag är orolig över att båda sidor börjat föra en diskussion om användande av kärnvapen, och tycker att vi måste arbeta mot att förbjuda dem, säger Sia Spiliopoulou Åkermark.
