Presidenten måste vara medveten om Ålands särställning och självstyrelse säger presidentkandidat Olli Rehn som besökte Åland i fredags.

Olli Rehn är för tillfället tjänstledig från sitt jobb som chef för Finlands centralbank. Han är presidentkandidat för Centern i Finland och har även varit bland annat EU-kommissionär och minister i Finlands regering.

Ålandstidningen träffade Olli Rehn på förmiddagen innan dagens program inleddes. Han passade på att berätta att han besökte Åland för första gången på 1980-talet i samband med Centerns ungdomsförbunds evenemang.

Hur ser du på presidentens roll i förhållande till Åland?

– Presidenten måste vara noggrant medveten om Ålands särställning och självstyrelse. Det är viktigt att respektera självstyrelsen och främja bra samarbete mellan fastlandet och Åland.

Olli Rehn säger också att han har haft ett gott samarbete med åländska beslutsfattare under sin tid i EU-kommissionen och som Finlands näringsminister.

Frågan om revideringen av självstyrelselagen och hur han som president skulle driva på den frågan, kan inte Olli Rehn svara direkt på.

– Då skulle jag lyssna på ålänningarnas åsikter, naturligtvis, men jag måste tillägga att det finns många detaljer som jag måste uppdateras om innan jag tar ställning.

Uppdaterad försvarsplan

En aktuell fråga är Ålands demilitarisering där Olli Rehn har uttalat sig i finländsk media att demilitariseringen är ett problem för Finlands försvar.

Hur ser du på frågan nu?

– Jag tror att det är bra att regeringen (Utrikesministeriet fick i uppdrag av regeringen. Reds. anm.) har gjort en utredning om Ålands folkrättsliga särställning. Utredningen visar att demilitariseringen och neutraliseringen har en stark och tydlig folkrättslig grund och bygger på många internationella avtal och fördrag sedan 1856.

Finland ska alltid respektera internationell rätt där Ålandskonventionen och andra fördrag om Ålands särställning ingår, säger han också.

Olli Rehn har inte ändrat åsikt om demilitariseringen, han säger att utredningen har rett ut det juridiska.

– Jag har sagt redan tidigare att Ålands demilitarisering är en realitet i framtiden. Samtidigt är det en realitet att Ålands försvar är en utmaning för Finland i en värld med ett aggressivt Ryssland. Finland har ett ansvar att försvara Åland.

Men Ålands försvar är numera en del av Natos försvarsplan.

– Jag ser ett behov av att Finland och Nato uppdaterar eller förnyar försvarsplanen som en del av försvarsplaneringen av hela Östersjöområdet. Hela Finland, inklusive Åland, är nu en del av Natoområdet och hela Finland, inklusive Åland, är en del av Natos säkerhetsgarantier.

Olli Rehn säger att Finland och Åland har en bra försörjningsberedskap, men att både Finland och Åland måste förbättra beredskapen mot cyber- och hybridattacker.

– Vi måste också bevaka våra sjöområden. Finland och Åland måste göra det som är nödvändigt för det.

Debatten om Ålands demilitarisering har ökat i Finland. Men Olli Rehn tycker att den ändå hålls på en saklig nivå.

– Och jag hoppas att den fortsätter som en saklig diskussion, utan för mycket känslor. Därför är det bra att regeringen gjorde utredningen som klargjorde den folkrättsliga grunden och andra element av Ålands särställning.

Hårdare laggranskning

De lagar som lagtinget stiftar granskas av Ålandsdelegationen, av Högsta domstolen och presidenten. Varför ska de åländska lagarna granskas noggrannare än de som riksdagen stiftar?

– Som jag känner till systemet fungerar det bra och garanterar god lagstiftning. Jag tror att det baserar sig på Ålands särställning, och om någon har en bättre idé hur man ska göra granskningen så att den respekterar Ålands självstyrelse och särställning ska man fundera på det. Jag tror att konstitutionen och Ålands särställning och självstyrelse innebär att man måste granska lagarna på olika instanser. Om det behövs kan man förenkla, men allt måste respektera självstyrelsen och konstitutionen.