Landskapsregeringen (LR) beslöt nyligen att delta som stödpartner i projektet Aquaphoenix, som går ut på att minska utsläppen av fosfor och kväve från vattenbruk genom uppsamling av slam. Man vill också hitta en ändamålsenlig användning för det uppsamlade slammet.

Pilotförsök planeras att genomföras både i Hardangerfjorden i Norge samt i en nedskalad anläggning vid två åländska fiskodlingar.

– Fiskodlarna på Åland har länge varit intresserade av tekniken och vi har haft kontakt med det norska företaget Framo som tillverkar uppsamlingstekniken. När vi nyligen fick veta om det här projektet såg vi en unik möjlighet att få pröva det lokalt. Försök av den här typen kräver stora resurser och det vore svårt att driva det själva, säger verksamhetsledare Rosita Broström på Ålands fiskodlarförening, som ska fungera som koordinator i det åländska pilotprojektet.

Nya inkomstkällor

Arbetet leds av det norska forskningscentret Norce och i projektet ingår även Naturresurscentret i Finland (Luke) som partner. Även Sveriges Lantbruksuniversitet ska bidra med erfarenheter från sina försök. Finansiering söks från EU:s forskningsprogram Horizon Europe.

– Ansökan lämnas in den här veckan och vi hoppas verkligen att det här ska ses som ett viktigt projekt som kan spara naturresurser i hela samhället, säger Rosita Broström.

Slammet kan användas som gödsel i jordbruket, men eftersom man i Norge har mycket fiskodlingar men väldigt lite åkermark behöver det omvandlas till annat.

– Det kan vara biogas, för odling av alger eller som konstgödsel. Det finns en stor marknad i hela Europa och skulle innebära en ny affärsmodell för alla fiskodlare, men det måste ske lönsamt. Intresset har ökat eftersom priset på gödsel stigit de senaste åren.

Speciella förutsättningar

Projektet innebär att det blir första gången tekniken med denna typ av kasse med slamuppsamling testas i Östersjön.

– De åländska förhållandena innebär andra utmaningar som isläggning, hård sjö, grundare vatten och starka strömmar. Därför behöver kassarna och tekniken anpassas. Odlingarna har också längre avstånd till land, därför ska vi använda flytande mellanlagring av materialet, förklarar Rosita Broström.

Var ska de åländska testerna göras?

– Företagen som ska delta i projektet är Brändö Lax och Storfjärdens Fisk i Eckerö där en pilotanläggning testas ett år vid vardera odlingen för att få erfarenheter från olika typer av vatten.

En målsättning är också att hitta lokala lösningar för att tillvarata slammet och återvinna näringsämnena.

”Ett lätt beslut”

Ett beslut om finansiering väntas i sommar och efter det kan projektet inledas.

– Samarbetet är redan i gång och aktörerna är ivriga. Vi är beroende av att minska övergödningen och få effektivare odlingar, medan man i Norge har fokus på lönsam återanvändning av slammet. Projektet ligger också i linje med EU:s kretsloppskrav, liksom med det åländska regeringsprogrammet och visionen för fiskodlingen, framhåller Rosita Broström.

Närings- och miljöminister Jesper Josefsson (C) konstaterar att man från politiskt håll är väldigt glada åt projektet.

– Det var precis ett sådant här projekt vi hade i åtanke när vi skrev regeringsprogrammet. Därför var det ett lätt beslut att gå med. Vi fick en presentation av Norce förra veckan och de säger att det ser lovande ut.

Han påpekar att fiskodlingen är en viktig näring för Åland, men att Östersjön mår dåligt.

– Det här är en möjlighet att utveckla branschen. Det är ett stort projekt för åländska förhållanden.