Anders Kiessling, professor i akvakultur vid Sveriges lantbruksuniversitet, säger att grunden till Östersjöns problem är övergödning och att det senaste seklets överdrivna import av näring är en stor bidragande orsak.

– Det finns ingen annan väg än att vi måste börja använda de näringsämnen vi redan har ackumulerat.

Han är på Åland för ett möte med medlemmarna i Ålands fiskodlarförening om fiskodlingens framtid, det råkar sammanfalla med Ålandstidningens artikel om Thomas Sauréns och Tony Cederbergs utredning om de tusentals ton slam (avföring och rester från foder) från fiskodlingar som i dag går rakt ut i havet och har en negativ miljöpåverkan på våra vatten. Deras förslag är att ta tillvara på slammet och omvandla det till gödsel.

– Det är kanon att de ser potentialen, det är precis vad vi har jobbat med. Men jag reagerar när de börjar jämföra fiskslam med koflytgödsel. Ur forskningsperspektiv är det inte relevant, säger Anders Kiessling.

– Havsbaserad fiskodling i kassar är världens mest klimatsmarta matproduktion, alla livsmedel inräknade. Akilleshälen är samma som på land, det är fodret. Men utvecklingen går framåt, min bedömning är att det kommer att finnas en kommersiell grön produkt i storskalig produktion om cirka fem år.

Två åtgärder

Anders Kiessling anser att man måste sträva mot kretsloppsflöden för att få balans i Östersjön. När det gäller fiskodlingarna finns två åtgärder som borde göras.

– Dels kompensationsåtgärder, att odla något som kan tas tillbaka någon annanstans. På EU-nivå har man börjat förstå att mussla är ett utmärkt sätt att ta tillbaka som näring, direkt som livsmedel eller som foder.

– Dels åtgärder kring återtag. Att jobba med fodret och att samla in slam.

Kan bli pilotplats

Anders Kiessling har arbetat med ett EU-finansierat innovationsprojekt där man använt sig av norsk teknik för upptagning och mixat den med svensk teknik för att få ett system som fungerar med grundare vatten.

– I somras fick vi den första piloten i Vattudalen i Jämtland, nu utvärderas data.

Åland har andra förutsättningar än både Norge och Sverige som gör att tekniken måste anpassas. Ett specifikt problem på Åland är frågetecken om hur slammet ska avvattnas.

– I Sverige kan man pumpa upp det på land, och Norge har foderflottar där de placerar avvattningsanläggningarna, säger Anders Kiessling.

Ändå tror han att Åland är moget för ett pilotprojekt inom överskådlig tid.

– Jag ser framför mig att Åland kan göra samma resa som Sverige, fast betydligt snabbare. Efter den kommande innovationsomgången i EU skulle det kunna vara möjligt med en pilot.

Regelverk stoppar

Anders Kiessling menar att dagens regelverk är ett hinder för att göra det nödvändiga skiftet till kretsloppsflöden.

– Det här är min käpphäst. Dagens regelverk är helt utformat för linjära flöden – vi ska hämta nya material här och förstöra dem där. Inom livsmedel finns det en viss fara med att återta, som sjukdomar eller parasiter, reglerna säger att det är bäst att slänga allting. I princip är det stopp för allt återtag i allt som ska bli mat igen. Jag har mat på min tallrik som är godkänd att äta, i samma ögonblick jag skrapar den i den bruna påsen betraktas den enligt regelverket som giftig och farlig. Men det är bara på pappret den är det, säger han.