”På tal om jämställdhet – Åland 2021” ges ut vart fjärde år av landskapsregeringen och Ålands statistik- och utredningsbyrå. Den innehåller könsuppdelad statistik om befolkning, arbetsmarknad, inkomster och löner, social- och hälsovård, utbildning, fritid och brottslighet samt inflytande och makt.

Vad ser du som det viktigaste med den här sammanställningen av statistik?

– Det är svårt att peka på en enda sak, för mycket av det hänger ihop. Inkomstskillnader kan delvis bero på vilket yrke man har, som kan bero på vilken utbildning man valt, som kan bero på vilken förälder som varit föräldraledig mest. Dessa val är delvis könade och beror på skillnader i könsnormer.

–  Förutom på dessa områden belyser sammanställningen också hälsa. Strävan efter jämställd hälsa är viktig, säger Kristin Mattsson som är specialsakkunnig i jämställdhet vid landskapsregeringen.

Lägre inkomster

Statistiken visar att kvinnornas förväntade livslängd är betydligt högre än männens. Men man kan inte påstå att kvinnor allmänt sett skulle ha bättre hälsa.

– Fler kvinnor än män upplever till exempel sämre hälsa. Men det är även så att det, i all statistik, finns orsakssamband som inte kommer fram i siffrorna. Det kan vara så att män har en högre tröskel att söka sig till vård. Om man vill jobba vidare med en frågeställning måste man alltid fundera på vad som är orsak och verkan på riktigt, säger Kristin Mattsson.

Ekonomisk utsatthet kan till exempel leda till stress och ohälsa, och på det området finns det olika könsskillnader. 

– Det är mångfacetterat, säger Kristin Mattsson.

Fler män än kvinnor var till exempel arbetslösa 2018, medan siffror från 2016 visar att bland ensamboende personer var det en större del av kvinnorna som levde under den relativa fattigdomsgränsen.

Sammantaget har kvinnornas medelinkomster fortsatt att vara lägre än männens. Av de totala skattepliktiga inkomsterna 2019 tillföll 43 procent kvinnor och 57 procent män.

Kriminalitet

Hur kan man använda den här sammanställningen?

– Den visar ojämlikheter och det är det vi ska ta fasta på. Det är till exempel värdefullt att se att kvinnor tjänar mindre än män. Den grundläggande värderingen på Åland är att alla är lika mycket värda och att alla ska ”blomstra”. Med den här statistiken kan man konstatera var det finns skillnader.

– Eftersom sammanställningen görs vart fjärde år kan man även se på förändringar som skett. Den ges ut för sjätte gången nu och det är mycket bra, säger Kristin Mattsson.

Är det några särskilda skillnader mellan kvinnor och män som du ser som uppseendeväckande?

– Ja, bland annat inkomstskillnaderna och kriminaliteten är några områden där har vi lång väg till jämställdhet. 

I fråga om kriminalitet var 75 procent av personerna som misstänktes för utredda brott mot strafflagen 2020 män.

Fel håll

Kristin Mattsson lyfter även upp hemvårdstöden. 85 procent av dem som lyfte hemvårdsstöd 2020 var kvinnor. Men andelen män har ökade senaste åren.

– Man ser tydligt att fler män lyfter hemvårdsstöd nu än för tio år sedan. Där är det faktiskt lite på gång.

Men det sker inte bara förbättringar vad gäller jämställdhet.

– Vissa saker går nästan åt fel håll. I lagtinget har till exempel representationen av kvinnor blivit mindre.

En uppgift som skulle vara intressant att få fram är hur mycket tid kvinnor och män lägger på hushålls- och hemarbete, anser Kristin Mattsson.

– Det kunde utredas mer.