Presidentkandidat Pekka Haavistos Ålandsbesök den 22 december snöade in. Han kom så långt som till flyget i Helsingfors, men beskedet att Mariehamns flygfält var stängt ledde till att dagens planer fick ändras. Så mycket som möjligt av dagsprogrammet genomfördes ändå.

– Vi sköter allt virtuellt, säger Pekka Haavisto till Ålandstidningen, som får en telefonintervju med honom i stället för den planerade lunchsittningen.

Erfarenheten en fördel

Pekka Haavisto kandiderar för De Gröna och redan 2012 var han en av toppkandidaterna i presidentvalet. Han förlorade mot Sauli Niinistö i den andra omgången.

Varför kandiderar du nu?

– De kommande sex åren blir svåra på grund av det säkerhetspolitiska läget i Europa och hela världen. Det är mycket viktigt att Finland tar ställning och att bevara freden i vårt område. Jag tror att min erfarenhet med fyra år som utrikesminister för Finland och andra erfarenheter inom fredspolitiken är till fördel.

Pekka Haavisto var bland annat som utrikesminister med och förhandlade när Finland blev en del av Nato-samarbetet.

Genom tidigare presidenterna Martti Ahtisaari, Tarja Halonen och nuvarande presidenten Sauli Niinistö har Finlands president fått ett rykte som fredsmäklare, hur ser du på det?

– Det har blivit mer viktigt att presidenten känner till fredsprocesser och har de kontakter som behövs. Det handlar om både öppen diplomati och mer hemlig diplomati genom privata kontakter. President Niinistö har använt sina kontakter mycket skickligt.

Pekka Haavisto säger att ett medlemskap i Nato inte är ett hinder för att delta i fredsprocesser och nämner Norge som exempel med både ett medlemskap i Nato och ett aktivt fredsarbete.

Han har ett stor engagemang i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, men som president förändras rollen. Pekka Haavisto ser ändå många möjligheter till att påverka.

– Natomedlemskapet innebär att presidenten ska delta i toppmöten och vara representant för Finland. En del av presidentens arbete är att ta hand om de diplomatiska kontakterna, många saker händer genom hemlig diplomati i privata kontakter.

Du ställde upp i valet redan 2012, hur har Finland ändrats sedan dess?

– Situationen är helt annorlunda. När Ryssland anföll Ukraina 2022 förändrades så många saker, bland annat våra kontakter till Ryssland, vi kapade vårt beroende av rysk olja och gas. Sverige och Finland har fattat beslut om Natomedlemskap. Det sker stora förändringar i Östersjöområdet.

Ålandsexemplet

Hur ser du på presidentens roll i förhållande till Åland?

– Det är mycket viktigt att presidenten erkänner den speciella roll och de speciella avtal som Åland har. Presidenten kan också använda Åland som en modell för fredliga lösningar. President Ahtisaari var skicklig att använda det, till exempel användes Ålandsexemplet för lösningen för Acehprovinsen i Indonesien.

Åland vill ha en reviderad självstyrelselag och en egen EU-parlamentsplats, vad kan du lova ålänningarna?

– Det är viktigt att Åland är synligt inom EU-sammanhang och att man känner till Ålands ställning.

För framtiden anser Pekka Haavisto att när Nato gör upp försvarsplanerna för Sverige och Finland borde Åland vara representerat.

– Det är bäst om ålänningarna själva kan delta i diskussionerna som gäller Ålands roll och framtid på många sätt.

Men självstyrelsen? Är det något som en president kan göra i den frågan?

– Som president ska man generellt ta ställning att kommunikationen med Åland måste vara så aktiv som möjligt. Det är viktigt att man i riket känner till den åländska problematiken och de frågor som ålänningarna tar upp. Så det jag kan lova är en så aktiv diskussion som möjligt.

Ålands särställning, hur ser du på den?

– I en värld där det finns så många problem så borde man inte öppna en fråga som inte är ett problem. Det är viktigt att inte göra något över huvudet på ålänningarna. När man diskuterar Ålands position och framtid borde det alltid innebära att man lyssnar på ålänningarna och deras åsikter.

Demilitariseringen har varit en fråga som engagerat finländsk media sedan Ryssland inledde kriget mot Ukraina, men där krävs det mer information om bakgrunden, säger Pekka Haavisto, eftersom många finländare inte känner till den historiska bakgrunden.

– Det jag tycker att är viktigt att diskutera med ålänningarna om är, att när vi lever i en tid med olika hybridhot, borde vi tillsammans se på hur vi ska säkra el- och dataförbindelser som går mellan Finland och Sverige via Åland. Det är nya hot och det är viktigt att ålänningarna är med i de diskussionerna.

I en intervju i Ålandstidningen sade professor Jan Sundberg vid Helsingfors universitet att de lagar lagtinget stiftar granskas noggrannare av presidenten och Högsta domstolen än de som riksdagen stiftar. Hur ser du på det?

– Jag har inte hört om något problem med lagtingets arbete eller lagstiftning, men där kan det handla om något principiellt som kan röra utrikespolitiska frågor. Och när det gäller EU-lagstiftning är det EU:s roll att agera.

Tiderna förändrats

Hur skulle ditt liv förändras om du blev vald till president?

– Jag har arbetat med utrikespolitiska frågor hela mitt liv så de tar ändå hela min tid. Men om du menar mitt privatliv så har vi diskuterat med Antonio (maken Antonio Flores, reds anm.) om det är möjligt att fortsätta med normalt arbete som man till presidenten. Jag har sagt att kanske tiderna har förändrats på så sätt att presidentens partner kan ha eget liv och eget arbete.