Petter Westerberg är klinikchef vid akuten och säger att flödena dag till dag kan se totalt olika ut.

– Visst kan det vara tungt när det är många patienter inne samtidigt. Vi behöver då sträva efter att styra patienterna till rätt ställe och rätt avdelning. Många ärenden kan tas omhand på andra ställen än just akuten, säger han.

På kvällarna är en målsättning att tömma akutavdelningen.

– Idealet är ju att ha rent bord så att det ska finnas kapacitet vid händelse av ett stort trauma.

Till grundbemanningen ingår på vardagarna fyra sjukskötare och två läkare dagtid. Från klockan 18 på både vardagar och helger finns en läkare på plats och på helgerna är det två läkare som överlappar varandra så att en alltid är i tjänst. På kvällar och nätter är tre sjukskötare minimiantal. Vid vissa händelser rings eller kallas extrapersonal in, till exempel vid större traumahändelser. Det finns både officiella och inofficiella team som kan kallas in. Hjärtstopp och strokelarm är sådana händelser som kräver att särskild personal finns tillgänglig.

– För att allt ska flyta på krävs rent allmänt en stor flexibilitet hos personalen. Det är vanligt att både läkarna och sjukskötarna får stanna kvar efter att deras arbetstid tagit slut. De får helt enkelt stanna tills situationen är under kontroll.

Helikopter och ambulans

Akuten bemannar också HLR (hjärt-lungräddning)-administrationen och helikopterverksamheten. De flesta sjukskötare som jobbar med helikoptern kommer antingen från akuten eller intensiven.

Helikoptern hämtar in patienter från skärgården och andra perifera delar av Åland. Dessutom för man akut iväg patienter till andra sjukhus och hämtar hem patienter till Åland från övriga sjukhus.

– Helikoptern flyger i princip dagligen. Förra året hade helikoptern sammanlagt 466 uppdrag, säger Petter Westerberg.

Ambulanssjukvården på Åland upprätthålls av Mariehamns Räddningsverk på uppdrag av ÅHS. Dygnet runt finns tre stycken ambulanser samt helikoptern tillgängliga. Akutpersonalen kan via den så kallade Virve-telefonen följa med vilka larm som är på gång och när en patient är på inkommande kommer det information om vad som hänt och patientens tillstånd till Virve-telefonen i sms-format.

Ständig förändring

På avdelningen finns två akutrum där de svårast sjuka eller skadades patienterna omhändertas.

– Det kan röra sig om till exempel traumapatienter, hjärtpatienter eller patienter med sepsis, blodförgiftning. I akutrummen finns material för alla möjliga åtgärder, till exempel drän i bröstkorgen.

På akutmottagningen finns totalt 15 vårdplatser. Rummen är avsedda för olika patientkategorier, bland annat finns ett gips-rum, ett behandlingsrum för omhändertagande av sårskador och ett rum för ögon- eller öron-näsa-halspatienter.

– Vi har också ett rum med sluss och egen ingång där vi omhändertar infekterade patienter. Det är en anpassning som gjordes i samband med pandemin. Tidigare omhändertogs smittsamma patienter, inklusive de första covidpatienterna, i det så kallade saneringsrummet.

Efter pandemin används handskar, munskydd och förkläde vid alla patientkontakter på akuten.

– Tjusningen med att jobba på en akutmottagning är att inte veta vad som ska hända. För de flesta som jobbar här vore det stressigt att ha en vardag där allt i jobbet skulle vara inrutat och förutbestämt. De som jobbar här måste snabbt kunna ta beslut och vara vana vid att läget ständigt förändras.