Ålandstidningen har tidigare berättat om den rapport om det offentliga Ålands it-bolag Åda som lades fram i oktober och som visade att ägarna i dag inte är nöjda med hur verksamheten fungerar. Med anledning av rapporten kallade landskapsregeringen, som är största ägare med 50 procent av aktierna, till ett möte i mitten av mars.

Övriga ägare i Åda är Mariehamns stad som äger 25 procent och övriga kommuner och kommunförbund som delar på den sista fjärdedelen.

– Det var ett välbesökt möte där vi diskuterade rapporten och hur vi ska gå vidare. Inför mötet hade vi från landskapsregeringen skissat på förslag till förnyad bolagsordning och förnyade aktieägaravtal. Utgående från diskussionerna ska vi jobba med saken ett varv till innan vi går vidare.

Ett viktigt påpekande i rapporten är att den som ska vara med i Åda ska anamma beställarmodellen. Ett stort problem har nämligen varit att det finns stora skillnader mellan kommunerna gällande vilka delar av it-driften som sköts av Åda.

– Det betyder egentligen att man som beställare ska följa ett visst mönster för att kunna göra beställningar på ett visst sätt. Därför har vi sagt att den som fortsättningsvis vill vara en del av Åda bör fundera hur man kan överföra hela sin it-drift, och att de som inte vill vara det bör börja titta på en exitplan som innebär att man avslutar sitt kundförhållande, och även ägande i bolaget.

Ingen överraskning

Att Mariehamn nu vill titta på hur man kan lämna Åda var med andra ord ingen överraskning för landskapsregeringen.

– Nej, det har diskuterats under en längre period att Mariehamn tittar på en egen lösning. Jag skulle säga att det är bra att man nu fattat ett beslut om att börja titta på en exitplan.

Vet du om några andra kommuner är i samma funderingar?

– Nej, men jag vet att det finns en del förfrågningar från kommuner och kommunförbund hos Åda.

Det har tidigare pratats om att huvudspåret på sikt är att landskapsregeringen ska ta över hela ägandet av Åda. Är det utgående från det man nu jobbar med frågan?

– Den frågan är ännu öppen men det har diskuterats att landskapet borde äga 100 procent. Det är ett tänkbart scenario men det kräver ordentlig eftertanke.

Ett stort arbete

Med tanke på Ådas ursprungliga syfte kring att samordna det offentliga Ålands it, kan man kalla det som nu sker för ett misslyckande?

– Jag satt inte på den här stolen när Åda bildades, men följde frågan från kommunalt håll. Det fanns absolut ett behov av att samordna it-driften då men det som rapporten nu visar är att man kanske behöver kika på Ådas uppdrag och förhållandet till övriga ägare. Det har visat sig att det finns förbättringspotential.

Så Åda har inte spelat ut sin roll även fast flera kommuner skulle gå samma väg som staden?

– Nej, det tror jag inte. Åda är en stor aktör för it-driften på Åland. Jag tror att det som Mariehamn gör är unikt. Det är en större kommun och då finns det andra möjligheter se sig om efter alternativ. Om landskapsregeringen blir ensam ägare blir man hela Ålands it-bolag, och vi har en väldigt stor digitaliseringsskuld på Åland vilket betyder att det behövs stora resurser. Som jag ser det kommer Åda att leva kvar och man har ett stort arbete framför sig eftersom digitaliseringsskulden är stor.

Finns det, med anledning av stadens jämförelser, anledning att tro att Åda kunde göra saker effektivare?

– Jag vågar inte uttala mig om det eftersom jag inte sett stadens kalkyler. Jag utgår ifrån att Åda jobbar så effektivt som man kan.