Uppgifterna om flyttningsrörelsen på Åland 2021 gäller endast flyttning och inte andra faktorer som påverkar befolkningens sammansättning. Till skillnad från Åsubstatistiken ”Befolkningsrörelsen 2021” ger ”Fyttningsrörelsen 2021” mer detaljerade uppgifter om hur de inflyttade och utflyttade fördelar sig på födelseort, språk, ålder och kön.

Statistiken visar att 925 personer flyttade till Åland 2021. 739 personer flyttade ut. Nettoflyttningen blev därmed 186 personer plus. Sett till nettot, det vill säga skillnaden mellan in- och utflyttningen på Åland, blev det 26 fler personer med födelseort i Finland förra året, 141 fler med födelseort i Sverige och 106 fler med födelseort utanför Norden.

För personer med födelseort i övriga Norden blev nettoflyttningen minus en person och för personer som fötts på Åland blev nettot minus 86 personer.

30 språk

Av de inflyttade var 70 procent svenskspråkiga. Den andelen har varit på samma nivå de senaste tio åren, enligt Åsub.

Bland 280 inflyttade med andra modersmål än svenska fanns 30 olika språk representerade. Störst var finska med 76 personer och därefter följde lettiska med 39, rumänska med 36, arabiska med 18 och engelska med 14 personer.

Eftersom många svenskspråkiga även flyttade ut, blev nettotillskottet av flyttningen för de svenskspråkigas del knappt 100 personer. För de finskspråkigas del var utflyttningen i stort sett lika stor som inflyttningen. För personer med andra språk blev överskottet närmare 90 personer.

80 till skärgården

Av dem som flyttade till Åland 2021 bosatte sig drygt 510 personer i Mariehamn, 330 på landsbygden och 80 i skärgården.

Utöver de 1.660 personer som flyttade antingen till eller från Åland var det över 3.000 personer som flyttade inom Åland. Av dessa bytte drygt 1.700 bostad inom kommunen, medan 1.300 flyttade till en annan kommun.

Både inflyttningen och utflyttningen var störst i åldersgruppen 20–29 år.