Onsdagen den 28 augusti höll Kulturbyrån och Nordens institut på Åland (Nipå) i en informationsträff för Ålands kulturarbetare och kulturorganisationer.
Syftet med träffen var att redogöra för hur konst- och kulturlivet på Åland mår, och att tillsammans med de yrkesverksamma själva diskutera åtgärder för att bland annat stärka deras arbetsvillkor.
Diskussionerna utgick från en undersökning som genomfördes i våras, där 82 professionella kulturarbetare fick svara på frågor om sin arbetssituation.
– Undersökningen visar bland annat att 72 procent skulle vilja arbeta heltid med sin kreativa verksamhet, men att endast 37 procent gör det idag, säger NIPÅs praktikant Sara Blomqvist, som ligger bakom undersökningen.
Nytt projekt
Med undersökningens resultat som utgångspunkt har Kulturbyrån tagit fram ett nytt projekt vid namn ”Innovativ kompetens med spets och bredd 2024 – 2027”.
Projektet innefattar åtgärder som ska stärka arbetsvillkoren för kulturarbetare, och ska pågå från i höst fram till 2027.
– Annonsen som projektledare för projektet ligger ute nu, och med lite flyt kan vi dra i gång redan i oktober, säger Yvonne Törnroos, kulturplanerare på Kulturbyrån.
Ett av projektets mål är att fler kulturarbetare ska kunna leva på sin konst. 2027 vill Kulturbyrån att 50 procent av Ålands professionella kulturarbetare arbetar på heltid med sin konst, jämfört med dagens 37 procent.
– Kulturen är väldigt viktig för hela samhället. Det ska vara skäligt att leva som konst- och kulturarbetare på Åland, säger Gunilla Nordlund, specialsakkunnig inom kulturförvaltning på Kulturbyrån.
Diskuterade trovärdigheten
Under eftermiddagen diskuterades projektet och dess mål. Bland annat ställdes frågor om hur kulturarbetarnas arbeten ska finansieras, och om kulturmål bör mätas i siffror.
– Borde konst och kultur verkligen mätas i siffror och statistik på det här sättet? Vill vi att det åländska kulturlivet ska leva på marknadens villkor? undrade Barbro Sundback, ordförande för Kulturföreningen Katrina.
Barbro Sundback riktar även kritik mot det underlag som projektet utgår från.
– 82 personers erfarenheter är ett litet underlag att basera en kulturpolitik på, menar hon.
Kulturbyrån och Nipå säger att statistiken i undersökningen kommer att fortsätta att uppdateras under hösten. Deras genomgående budskap under informationsträffen är att de ser ljust på att det nya projektet samt ”Kulturpolitisk strategi för Åland 2024 – 2030”, som Ålandstidningen tidigare skrivit om, kommer att möjliggöra för fler kulturarbetare att leva på sin konst.
– Men det kan hända att 50 procent är ett högt satt mål, det återstår att se, säger Yvonne Törnroos.