I konstnären Minna Öbergs föräldrars garage på Mariegatan hänger en del av en skulptur från taket. Tanken är att den, i sin slutliga form, ska mäta omkring nio meter.
– Det blir tre delar som är ungefär tre meter vardera, de skruvas sedan ihop på plats, säger hon.
År 2015 instiftades en regel som säger att en procent av den totala byggkostnaden vid ny- och tillbyggnader av landskapets egna fastigheter ska vikas för konstnärlig gestaltning. Principen gäller offentliga byggnadsprojekt som överstiger 300 kvadratmeter, eller som har en budget på minst en halv miljon euro. Först ut är det nya polishuset som just nu uppförs på Strandgatan.
Minna Öberg var en av fem åländska konstnärer som i våras erbjöds möjligheten att ta fram skissförslag, och som Ålandstidningen berättat tidigare var det också hon som senare tilldelades uppdraget.
16 ramar
Minna Öberg arbetar på flera verk parallellt, störst av dem är den skulptur som ska hänga i ett trekantigt utrymme som sträcker sig mellan tre våningar strax innanför huvudingången.
– Utrymmet är tio meter högt, och jag vill ha lite luft under och över skulpturen, säger hon.
Skulpturen ska svetsas samman av cykelramar av olika modeller. För ett så här stort konstverk krävs förstås en hel del material, Minna Öberg uppskattar att antalet ramar i slutändan landar på runt 16 stycken.
Jakten på cykeldelar har fört henne kors och tvärs över Åland, hon har besökt Jägerströms bilskrot, Bengtsböle återvinningscentral i Lemland och annonserat i köp- och säljgrupper efter cyklar som passerat sina bäst före-datum.
– Människor från hela Åland ringde, så jag har fått besöka fantastiska miljöer och haft flera fina möten med folk jag annars aldrig hade träffat, säger hon.
En ska bevaras
Med hjälp av Christer Alm har hon plockat bort delarna från cyklarna, och hennes pappa Roland Öberg har bistått med svetsningen. Men en av cyklarna, den sista Minna Öberg köpte, står fortfarande orörd på garagegolvet.
– Den är nästan lite för fin, så den har jag inte plockat isär.
Efter lite funderande fann hon ändå en framtida plats för cykeln i polishuset, där ett fotografi av cykeln lutad mot en vägg ska tapetseras i en korridor. På ett annat ställe ska profilen av cykeln synas i klarglas på en annars frostad yta.
– Där ska det se ut som någon har snott cykeln ur glaset, säger hon.
Positiva sidor
Det tema hon valde att jobba utifrån, hittegods, speglas inte bara i de konstverk som har upphittade cyklar som bas, utan även i de fondtapeter hon tar fram till polisens tre besökskurer. Här blir motiven upphittade nycklar, glasögon och telefoner – saker som har ett värde och som kan tänkas vara saknade av sin ägare. Det är viktigt för henne att föremålen på tapeterna är sådana som verkligen har lämnats in till polisen.
– Polisen har nu en blankett där den som hämtar ut sitt hittegods kan fylla i att jag får använda bilderna av föremålen.
Att jobba med konst till offentliga utrymmen har sina utmaningar. Dels kan det finnas olika förväntningar från olika parter i projektet, dels ska konsten – som i Minna Öbergs fall också inkluderar fotokakel till toaletterna – tåla ett visst slitage.
– Men jag tycker det är en rolig utmaning när det är så många olika viljor. Det är en sport i sig att göra så många som möjligt nöjda.
Projektbudget
Det nya polishuset beräknas stå färdigt i början av nästa år. 75.000 euro ligger i ”konstpotten”, Minna Öbergs projekt är budgeterat till strax under 40.000 euro.
Juryn, som alltså valde ut Minna Öbergs bidrag bland de fem inlämnade, hade kulturminister Annika Hambrudd som ordförande, dessutom medverkade representanter bland annat från konstnämnden, fastighetsverket och polisen.