Musik
Trumpetaren Inger Marie Sundblom och klarinettisten Börje Åhlund utgör frontlinjen i gladjazzbandet Read Beans and Rice Jazz Band.
Lizette Ericsson
Härlig gladjazz inledde jazzhösten
Happy jazz blev det för hela slanten när Jazztelegrafen
förra veckan inledde hösten med sextetten Read Beans and Rice Jazz Band. Efter
snart 40 års samspel har musikerna slipats ihop till en fin helhet – det sitter
och det svänger och man blir glad och stimulerad av en kväll i deras sällskap.
Bandet har två bra sångare, Maria Stenberg-Haug – vars far var
pianist i ett tradjazzband i Stockholm redan på 1950-talet – och banjoisten Ove Andersson. Dagens sångare har ofta
enligt min smak för hög volym i sina högtalare (förmodligen enligt devisen ”argumentationen
svag – höj rösten!”) men Red Beans ljudnivå under kvällen var föredömligt lågmäld.
Ove är också en bra banjoist, med stor dynamik och fina betoningar i sitt spel,
påminner i det avseendet om Eddie Condon, som hade sin fyrsträngade gitarr
stämd som en banjo.
I stället för kontrabas har Red Beans en
tuba, och den hanteras föredömligt av Mikael
Andersson. Hans spel i harmoniövergångarna var minst lika njutbart som en bas hade varit.
”Om basen är musikens ryggrad så är trummorna musikens
sätesmuskel, som gör att låten sitter stadigt”. Så uttryckte sig slagverkaren Olof Henning från Chalmerspexet Bob. Och Red Beans trummis Kim Jansson uppfyllde väl sin funktion,
och blev aldrig högljudd, som trummisar ibland frestas bli, utan såg till att
låtarna satt stadigt.
Frontlinjen i Red Beans består av
trumpetaren Inger Marie Sundblom och
klarinettisten Börje Åhlund. Åhlund
har en vacker ton i klarinetten och hans melodinära improvisationer i solona
passade väl in i bandets stil. Inger Mari spelade trumpet i upptempolåtarna
medan hon hanterade balladerna med det mjuka och fylliga flygelhornet. Hon är
en intressant solist, med en lyrik i balladerna som påminner mig om Bobby
Hacketts, som är en av jazzens främsta lyriker och den som trumpetaren Warren
Vaché nämnde efter Louis Armstrong men före Clifford Brown, när vi bad Warren
nämna tre av jazzens trumpetare. Intressant nog hade Bobby Hacket tuba med på
två av de bästa skivor han spelade in, ”Coast Concert” och ”Gotham Jazz Scene”.
Read Beans and Rice Jazz Band har under
årens lopp utvecklats från ett New Orleansband till att också vara ett habilt och
njutbart mainstreamjazzband. Några av de melodier vi njöt mest av under kvällen
var ”Buddy Bolden Blues” och ”Dinah” med sång av Ove och balladerna ”Gee Baby, Ain’t
I Good to You”, ”Wrap Your Troubles in Dream” och i synnerhet ”I’m Confessin’”,
vilka Maria sjöng.
Det blev en härlig jazzkväll med vacker och
melodisk musik som gav mersmak!