Vårdö marthaförening har funnits i över 100 år men medlemsantalet har sjunkit. Nu hoppas man att fler yngre skulle bli intresserade av att komma med i föreningen.

– Marthaföreningens aktiviteter har förändrats genom åren. Vi sitter inte och stickar eller syr på våra möten. Vi försöker hålla oss uppdaterade om vad Ålands marthadistrikt och Marthaförbundet erbjuder för aktiviteter, säger Riitta Johansson.

Marthaföreningen håller möte en gång i månaden utom sommartid. Denna månad har man samlats hemma hos Birgitta Nordberg. Förutom värdinnan finns också Tina Backman-Boman, Eywor Remmer, Birgitta Manners, Benita Björklund och Riitta Johansson på plats.

Vad har ni för aktiviteter?

– Vi brukar vara med på Vårdödagen och sälja kaffe med tilltugg, vi ordnar julfest, samlar in pengar till välgörenhet och så har vi hand om Seffers hembygdsgård, säger Riitta Johansson.

Seffers hembygdsgård är öppen fem veckor under sommaren och för Riitta Johansson är det ett rent nöje att vara där under de fem veckorna.

– I somras hade vi cirka 400 besök, i fjol var det inte så många besök, säger Riitta Johansson.

Utan Seffers tror Riitta Johansson och de andra att Vårdö marthaförening inte funnits längre.

– Vi har ett gemensamt intresse i att hålla Seffers hembygdsgård öppen, säger Riitta Johansson.

Marthaarbetet förändras

En annan uppskattad verksamhet som marthorna har hållit på med i många år är att koka ärtsoppa på fastlagstisdagen.

– Vanligen brukar vi hålla till på Vårdkasen men i år kokade vi i skolan och folk fick komma och hämta soppa därifrån. Allt på grund av pandemin, säger Benita Björklund och tillägger:

– Men visst var det trevligare på Vårdkasen då man satt ner och hann prata lite med varandra.

Att få nya medlemmar till marthaföreningen tycker alla att är svårt.

– Det finns så många gamla fördomar kvar ännu om vad man gör i en marthaförening, säger Eywor Remmer.

– I dag är det helt annan verksamhet. Allt från hur man städar och tvättar ekologisk till att ta vara på det som växer i naturen. Det finns mycket nytt och vi får hela tiden information vad som är på gång från Ålands marthadistrikt och Marthaförbundet, säger Benita Björklund.

Men ännu finns också gamla hantverkstraditioner kvar som att väva mattor och annat.

– Vi har en liten lokal i källaren på Strömsgården och där har vi två vävstolar. Dit brukar vi bjuda in barn från skolan för att väva och det är populärt, säger Riitta Johansson.

Hon berättar också att marthorna hoppas på att få till en kurs i nålbindning.

– Jag har hört med Agneta Danielsson om hon skulle kunna hålla en kurs med oss om vi ordnar den och hon kommer och lär ut hur man gör. Det är en gammal hantverkskonst.

Dålig marknadsföring

Just handstickade täcken är gamla hantverk som glömts bort.

– Vi har ju ett speciellt Ängömönster som stickats på täcken. Nu skulle det vara roligt att kunna föra traditionen vidare, säger Riitta Johansson.

Varför valde du att bli martha?

– Jag kom till Vårdö 1989 och efter två veckor här fick jag frågan om jag skulle komma med. Jag hade redan varit flickmartha så jag visste vad det var. Jag tycker att det var roligt att komma med och på det sättet få nya vänner, säger Riitta Johansson.

Eywor Remmer hade inte någon tanke på att bli martha men då hon blev ensam så kände hon att hon trots allt hade något att ge ännu och valde att gå med i marthorna.

– Både svärmor och mamma har varit med i marthorna.

För Benita Björklund började det med att hon var med i byalaget som i början hade hand om Seffers byagård.

– När marthorna tog över tänkte jag att jag kunde engagera mig i marthaföreningen i stället, säger hon.

Birgitta Manners har stuga på Vårdö och kände att hon ville ha något att göra efter att hon blev änka.

– Jag tycker att det är trevligt att vara med.

– Jag kom med eftersom min svärmor var med och på den vägen är det, säger Birgitta Nordberg.

För Tina Backman-Boman var det främst marthornas välgörenhetsarbete som lockade.

Ingen av dem ångrar att de är med i marthaföreningen.

Hur ska ni locka fler medlemmar?

– Jag vet inte. Kanske är vi lite dåliga på att marknadsföra oss, säger Riitta Johansson och skrattar.

Hon hoppas på att de yngre ska lockas till marthaföreningen av eget intresse.

– Vi får försöka ordna saker som intresserar också de yngre, säger Riitta Johansson.