– Inte känns det något annorlunda att fylla 100 mot att fylla 95, säger Derrick Nilsson då han får frågan om hur det känns.
Han förundras lite över hur han kunnat leva så länge, speciellt efter alla eskapader han varit med om under kriget. Dessa äventyr har Derrick Nilsson, tillsammans med frun Gunnel Nilsson, skrivit om i boken ”Nästan hundra år”. Den skrev han främst till barn och barnbarn men sedan blev flera intresserade av boken.
– Speciellt de som är med i krigsveteranerna, säger Gunnel Nilsson.
Att han först på senare år börjat prata om kriget och krigsminnena beror mycket på att han helst velat glömma de starka minnena.
– Men också för att man måste vara försiktig med vad man sa på grund av kontrollkommissionen.
Tänker du skriva fler böcker?
– Jag har givit i uppdrag till Gunnel att redigera och sammanställa faster Aili Nilssons dagboksanteckningar som hon skrev under krigen. Jag bistår med minnen och fakta för boken som vi nu sammanställer, säger Derrick Nilsson.
Vad annat har hänt under de senaste fem åren?
– Egentligen inte så mycket förutom att coronan kom, säger han och skrattar.
Löser korsord och pusslar
Men så kommer han på att de byggt om huset och fått det invalidanpassat.
– Nu har vi allt i ett plan och det är bra. Dessutom har jag skaffat en eldriven rullstol som jag kan ta mig fram med. Den kallas allmänt för ”cabben”.
För att få tiden att gå har Derrick Nilsson hittat ett nytt intresse. Han lägger pussel på datorn.
– Sedan löser jag korsord, läser tidningar och går ut och njuter av naturen då det är vackert väder.
Derrick Nilsson tycker om att följa med årstidernas skiftningar. Vår och sommar ser han hur naturen grönskar och får nytt liv.
– Sommartid sitter jag mycket ute eller så tar jag mig en tupplur, säger han.
Derrick Nilsson och Åland är nästan jämnåriga. 1972 kom han till Åland men hade redan tidigare besökt öriket.
– Efter kriget började det hända massor. Då utvecklades tekniken något oerhört, säger han.
Vad tycker du är det som förändrats mest under dessa 100 år?
– Telefonerna. Man skulle haft det i kriget. Då hade allt sett annorlunda ut och jag kanske hade haft både armar och ben i behåll.
Eftersom Derrick Nilsson alltid varit intresserad av kommunikation sedan han under vinterkriget reparerade fälttelefonerna har han följt med i utvecklingen.
– Men även på andra plan har det ändrats. Jag kommer ihåg att vi hade kylskåp som man fyllde på med is för att maten skulle hållas kall. Man hämtade isblock från torget.
Spådd till långt liv
Även utbudet av mat har förändrats genom åren.
– Maten har blivit sämre, nu är nästan allt genmanipulerat. Förr köpte man mjölk, kött och annat i olika butiker.
Derrick Nilsson tycker att han levt ett rikt liv och hunnit vara med om mycket.
– Sommaren 1939 blev jag spådd i handen av en sierska. Hon sa att jag skulle leva länge men att det i unga år skulle bli ett avbrott men att jag skulle klara mig. Det var nog kriget och krigsskadan som blev avbrottet. Men jag var hela tiden säker på att jag skulle klara mig, just på grund av vad sierskan spått, säger han.
Men Derrick Nilsson är också glad för att han var välutrustad med bra hjälmar och annat.
– Annars skulle jag inte sitta här i dag, säger han.
Nu ser han fram emot kalaset och sedan hoppas han att han tillsammans med Gunnel kan åka ut med ”snigelhuset” för att se sig omkring.
– Det är husbilen. Det är skönt att man kan åka runt och stanna där man tycker. Vi har varit många gånger till Bomarsund, där finns mycket att titta på. Men skärgården är också fin. Man känner sig väldigt välkommen, säger han.
» Födelsedag 100 år
Derrick Nilsson
Namn: Carl Derrick Nilsson.
Född: Den 20 juni 1921 i Tenala.
Bor: I Eckerö.
Yrke: Pensionerad försäljare.
Familj: Fru Gunnel, fyra barn med familjer.
Intressen: Naturen, spela pussel på datorn.
Firar: Firar med kalas på födelsedagen. Men man bör meddela om man kommer klockan 12,13,14 eller 15 till Gunnel senast den 13 juni på e-post: gunnelmnilsson@outlook.com eller via tel: 040 729 3838. Enkla och praktiska lösningar för minsta möjliga risk ordnas.