Församlingens diakon Maria Sjölund finns på plats i Finström kyrka denna allhelgona kvälls eftermiddag.
Hur många år har ni hållit på med att ha öppet i kyrkan på allhelgona aftons eftermiddag?
– Det kanske är fem år. Jag är lite osäker. Det började i alla fall med att jag satt och tittade ut genom mitt fönster i arbetsrummet och såg folk komma och gå från begravningsplatsen. Det var så vackert att titta på så jag tyckte att vi kunde göra något mer av det. Vi öppnade kyrkan och bjöd in dem som vill att komma och dricka kaffe, sitta ner en stund eller prata, säger Maria.
En del kommer in för att tända ett ljus till minne av någon anhörig. En del vill sitta en stund i kyrkbänken och bara minnas. Andra kommer för att prata bort en stund.
– Samtalen är väldigt varierande. En del träffar gamla vänner på kyrkogården som de inte sett på länge. Då passar det på att komma in till kyrkan och prata bort en stund, säger Maria.
Det är just vad Barbro Karlsson, Birgitta Peck och Pirkko Brandt gjort. Samtidigt njuter de av en kopp kaffe och en bulle, de tar en paus i vardagen.
Vad betyder allhelgona för er?
– Det betyder mycket. Man tänker på nära och kära som gått bort, säger Barbro.
Birgitta har ganska många anhöriga utrikes som hon tänker på förutom dem hon har här.
– Man kan tända ett ljus vi minneslunden vid ankaret för de som inte finns begravda här, säger hon.
För Pirkko är det naturligt att komma till begravningsplatsen i Finström. Hennes make, Joe Brandt, är begravd här och många av hans släktingar.
– Mina egna släktingar har jag långt bort härifrån. För dem brukar jag tända ljus hemma. Jag tar fram fotografier och pyntar med ljus och blommor. Så tänker jag på dem, säger hon.
Glada och fina minnen
Alla tre tycker att det är en fin tradition att kyrkan är öppen på allhelgona aftonen.
– Det blir många fina pratstunder här, säger Maria.
Hur många brukar komma till kyrkan en sådan här eftermiddag?
– Det brukar vara mellan 40 och 50 stycken. Mycket beror på hurdant vädret är. Är det kallt och blåsigt vill flera komma in en stund. Det är också lättare att komma in och tända ljusen om det blåser, säger Maria.
Hon tycker att kyrkan ska kännas välkomnande, varm och hemtrevlig så att folk känner att de kan titta in en stund.
– Att ta en stund och bara sitta ner och slappna av kan vara nog så viktigt i vår vardag, säger hon.
Lena Karlsson har tagit sig tid att komma in i kyrkan en stund.
– Jag är ”Valborggummors” barnbarn. Tänk nu fick jag säga det också, säger hon.
För Lena är allhelgona viktig. Då får hon tid att tänka på de som varit här och gått före.
– Jag har många nära på kyrkogården här och ju äldre jag blir desto fler blir det. Man kan ibland tänka på hur snabbt livet kan förändras.
Lena tycker inte att man ska blanda ihop Halloween och allhelgona.
– I år råkar det vara på samma dag. Men jag tycker inte att de har något med varandra att göra, säger hon.
Fler och fler ljus tänds
Maria tycker också att det är enklare att separera på Halloween och allhelgona då den 31 oktober inte infaller på en helgdag.
– Nu råkar det sig så att 31 oktober är en lördag, säger hon.
Utanför kyrkan, på gravgården rör sig allt fler människor. De kommer med ljus, granris och blommor.
Maria Östermark och Selma Östermark har varit och gjort Marias pappa, Agars grav fin.
– Vi kommer tillbaka senare för att tända ljus, säger hon.
Vad betyder allhelgona för er?
– Det är en dag då man minns de som gått bort, säger Maria.
– Man kommer ihåg deras liv och tänker på dem, säger Selma.
Också Ann-Marie och Olle Ålgars har varit och tänt ljus på ett par gravar.
– Allhelgona är en fin helg. Då kommer man ihåg sina släktingar. Man tände ljus på deras gravar. Det är en viktig tradition för oss, säger Ann-Marie.
Hon tycker också att det är väldigt vackert på kvällen då man kan se alla ljus brinna på gravarna.
– Det är så fint på kyrkogården då. Ännu finare tycker jag att det är om det är lite snö också, säger hon.

Nina Eriksson